Sekretess under pågående förundersökning

Det händer att människor kontaktar Åklagarmyndigheten för att få information om pågående utredningar (förundersökningar), men det är inte ovanligt att s.k. förundersökningssekretess gäller. Detta innebär att uppgifterna i en förundersökning inte kan lämnas ut eftersom detta skulle kunna skada utredningen.

För att en utredning inte ska förstöras eller försvåras är det inte sällan viktigt att de misstänkta inte vet vad vittnen och målsäganden har sagt. Det kan annars finnas risk för att misstänkta försöker anpassa sina berättelser till vad andra personer har berättat. Det kan också leda till att misstänkta eller andra personer försöker påverka målsäganden och vittnen att lämna felaktiga uppgifter till polisen.  

Om de misstänkta skulle få information om alla åtgärder polisen vidtagit, eller kan komma att vidta, finns också risk att viktiga bevis förstörs. Det kan även resultera i att misstänkta försöker förmå vänner att ge dem alibin.

I vissa fall kan det också vara viktigt att eventuella vittnen inte har sett foton på misstänkta personer i tidningar, eftersom det kan försvåra arbetet vid utpekanden. Tveksamheter kan uppstå kring om vittnet verkligen känner igen gärningsmannen från brottstillfället eller om det egentligen är från bilder i tidningen. 

Förundersökningen blir offentlig när åtal väcks. Om uppgifter inte bedöms skada undersökningen om de offentliggörs, kan åklagaren välja att lämna ut uppgifterna redan under pågående förundersökning.

Sekretess kan även gälla med hänsyn till de inblandade personerna. Uppgifter kan därför vara sekretessbelagda om en enskild person skulle skadas eller lida men av att uppgifterna blir kända. I t.ex. sexualmål lämnar målsäganden ofta känsliga och intima uppgifter som han/hon inte vill att alla ska känna till. I sådana fall kan sekretessen fortsätta att gälla även efter att åtal har väckts.  Varje myndighet gör en egen sekretessprövning.