Fråga:
Hur länge kan åklagaren behålla saker som har tagits i beslag?
Svar:
Ett föremål kan vara i beslag så länge det behövs för utredningen. Om det inte längre finns skäl för beslaget ska det omedelbart hävas. Beslaget hävs av domstolen eller av förundersökningsledaren, dvs. polis eller åklagare.
Fråga:
Jag har tagit tillbaka min anmälan om brott, ändå fortsätter åklagaren att driva utredningen. Varför?
Svar:
Huvudregeln är att åklagaren har s.k. absolut åtalsplikt och därmed absolut förundersökningsplikt. Det betyder att åklagaren är skyldig att driva förundersökningen (brottsutredningen) och väcka åtal om det finns tillräckliga skäl för det. Detta gäller även om den som har anmält brottet inte längre vill medverka eller tar tillbaka uppgifter.
Fråga:
Hur tar jag reda på vem som handlägger mitt ärende? Polis eller åklagare?
Svar:
Ring polisen i det län där brottet begicks. De kan tala om vem som är handläggare.
Fråga:
Kan jag få uppskov med att betala strafföreläggandet? Vad händer om jag inte betalar?
Svar:
Åklagaren fattar beslut om strafföreläggande, men har inget med själva betalningen att göra. Rikspolisstyrelsen skickar ut ett inbetalningskort. Om strafföreläggandet inte betalas, skickas ärendet till Kronofogdemyndigheten. Läs mer om betalningen på polisens hemsida (länk i högerspalten).
Fråga:
Varför skriver åklagaren av vissa mål?
Svar:
Det finns en mängd orsaker till att åklagaren skriver av vissa mål. Ett av de vanligaste är att bevisningen inte räcker till för att styrka brottet. Det betyder inte att man inte tror på målsäganden eller att brottet inte har inträffat.
Fråga:
Vad är det för skillnad mellan gripande, anhållande och häktning?
Svar:
Alla tre är tvångsmedel som gäller tillfälliga frihetsberövanden - skillnaden är vem som fattar beslutet och verkställer det.
Gripande utförs normalt av en polis, men även allmänheten får gripa en person man ser begå ett brott eller just har sett begå ett brott. Den gripne får hållas kvar av polisen högst tolv timmar för förhör innan åklagaren ska besluta om anhållande.
Anhållande är ett provisoriskt frihetsberövande i avvaktan på häktning. Beslutet fattas av åklagare, genom att antingen låta ett gripande övergå i ett anhållande eller att anhålla en person i sin frånvaro. Anhållande förutsätter att åklagaren bedömer att det finns skäl för häktning (se nedan).
Domstolen kan på begäran av åklagaren fatta beslut om häktning. Häktningsförhandlingen sker i domstol, senast fyra dagar efter gripandet. Det ska finnas sannolika skäl för att den misstänkte har begått ett brott som kan ge fängelse i minst ett år. Dessutom ska det finnas risk för att den misstänkte avviker, fortsätter att begå brott eller förstör brottsutredningen.
Fråga:
Jag vill inte gå till polisen. Kan jag anmäla ett brott till åklagare i stället?
Svar:
I princip ska alla brott anmälas till polisen. Man kan dock anmäla brott direkt till åklagaren som sedan vidarebefordrar uppgifterna till polisen för utredning. Du måste inte gå till den närmaste polisstationen, du kan göra din anmälan på vilken polisstation som helst. Det finns även möjlighet att anmäla vissa typer av brott på Internet, se länk till polisen i högerspalten.
Fråga:
Vad har man för rättigheter när man är anhållen?
Svar:
Då frågan är stor är det svårt att ge ett enkelt svar på den, men man kan läsa om detta i lagboken. En anhållen persons rättigheter framgår av bland annat lag (1973:371) om behandling av häktade och anhållna med flera. Rent generellt kan sägas att en anhållen persons rättigheter kan begränsas ganska kraftigt på grund av utredningen av brottet som han eller hon är misstänkt för. Bland annat har åklagaren möjlighet att läsa brev, förbjuda telefonsamtal och hindra andra kontakter med omvärlden som kan försvåra utredningen av brottet.
Fråga:
Hur länge kan man sitta anhållen?
Svar:
Senast klockan 12 tredje dagen efter anhållandet måste åklagaren fatta sitt beslut, antingen släpps du fri eller så begärs du häktad. Om du anhålls klockan 14 på en måndag ska beslutet fattas senast klockan tolv på torsdag i samma vecka.