Fråga:
Jag vet att ett vittne i en rättegång har ljugit. Vad gör jag?
Svar:
Den som är vittne i en rättegång avlägger en vittnesed. Den som bryter mot vittneseden - det vill säga ljuger eller undanhåller fakta - gör sig skyldig till mened, vilket är ett brott. Om du hör att vittnet ljuger under en rättegång som pågår, kan du säga det till åklagaren under en paus. Om rättegången är avslutad kan du göra en polisanmälan om händelsen eller kontakta åklagaren.
Fråga:
Jag var vittne till ett brott och har berättat allt jag såg för polisen. Nu är jag kallad till rättegången, varför?
Svar:
I det svenska rättssystemet ska alla bevis som åklagaren åberopar redovisas direkt inför domstolen. Rätten kan då ställa frågor till vittnet och kan därmed själv bilda sig en uppfattning om vittnet. Det är bättre att höra vittnet självt berätta än att läsa en text som någon annan skrivit ner.
Fråga:
Vem ansvarar för ordningen i rättssalen?
Svar:
Det gör den domare som är rättens ordförande.
Fråga:
Vem beslutar om åklagaren ska överklaga en dom?
Svar:
Det är åklagaren som själv fattar beslut om en dom från tingsrätten ska överklagas eller inte. Dock är det riksåklagaren som fattar beslut om en hovrättsdom ska överklagas till Högsta domstolen.
Fråga:
Vad är målsägande för något?
Svar:
Det är den person som har drabbats av ett brott, dvs. den som har blivit misshandlad, våldtagen eller t.ex. bestulen.
Fråga:
Vilka olika typer av böter finns det?
Svar:
Det finns penningböter (hit räknas ordningsböter, som skrivs ut av polisen) och dagsböter. Penningböter är ett visst bestämt belopp för t.ex. trafikbrott. Hur stort dagsbötesstraffet blir beror på hur grovt brottet är och på hur den dömdes ekonomi ser ut.