Jag trivdes bra som polis, men nu känns åklagarbanan helt rätt för mig

Adolf Moberg Oleszkiewicz, 33 år, på kammaren i Nyköping, en av de nyanställda åklagare som vi kommer följa under utbildningen till kammaråklagare.

Porträttbild på Adolf Moberg Oleszkiewicz

Berätta vad du gjorde innan du började på Åklagarmyndigheten?

Jag läste juridik i Stockholm och var mest intresserad av straff- och processrätten. När vi kom till skatterätten så var det så torrt att jag kände att jag måste göra något annat och att jag ville skaffa mig nån sorts inriktning. Därför gick jag polisutbildningen och läste samtidigt sista året på juristprogrammet.

Sen jobbade jag som ingripande polis inom utryckningsverksamheten i Huddinge i Stockholm i två och ett halvt år och trivdes mycket bra med det. På slutet jobbade jag lite med utbildning kring konflikthantering också. Jag la upp och genomförde en terrorutbildning för alla poliser i yttre tjänst i Stockholm Syd. På sluttampen inträffade terrordådet på Drottninggatan, så då blev det otroligt aktuellt helt plötsligt. Men jag ville testa juridiken mer eftersom jag har en juristexamen, så jag tog tjänstledigt från polisen och satt ting i Nyköping. När chansen att börja på åklagarkammaren kom så kände jag att jag ville ta den.

Varför valde du att bli åklagare?

Jag hade tre spår i tanken när jag tog tjänstledigt från polisen: försvararbanan, fortsätta som polis eller bli åklagare. När jag valde att bli åklagare så kändes det helt rätt. Det är ett viktigt yrke och man fattar många svåra beslut. Det är tillfredsställande att vara den som bestämmer och jag tycker också att förhandlingssituationen är rolig, t.ex. att hålla förhör.

Vad har du för förväntningar?

Att jobbet inte ska vara tråkigt, även om inte alla arbetsuppgifter alltid kan vara roliga. Men brottslighet är ofta intressant och spännande, så därför hoppas jag att man inte tröttnar. Det är också väldigt inspirerande att ha så duktiga kollegor.

Vad gör du på fritiden?

Jag och min sambo har tre små barn och vi bor i hus så mycket handlar förstås om det. Jag försöker hitta tid för att t.ex. löpträna när barnen har somnat. Vi tycker om att vara ute mycket, i Nyköping finns många fina platser, hav och skog och naturreservat. Jag gillar också att titta på kampsport på tv, har spelat i band (bl.a. spelade vi två gånger på The Cavern i Liverpool!) och lyssnar ofta på alldeles för hög musik i alla genrer – gärna dödsmetal eller tung hip-hop för att tagga igång på väg till jobbet.

(Publicerad i maj 2020)