Åklagarna bidrar till att lagstiftningen utvecklas

I takt med att samhället förändras behöver också lagar utvecklas, förändras och anpassas. På Åklagarmyndigheten finns en särskild funktion för lagstiftningsutveckling. Biträdande tillsynschefen Sofie Lundin samordnar det arbetet.

Funktionen inrättades år 2019 av den då nyligen tillträdda riksåklagaren, Petra Lundh, som besökt landets olika åklagarkammare och fått höra att det här var något man såg ett stort behov av.

– Det här handlar oftast inte om de frågor som redan ligger högt på den politiska agendan eller bland allmänheten. Det är mer en plattform för den operativa dagliga verksamheten, där man som åklagare sitter med ett ärende och upptäcker att lagstiftningen behöver anpassas, säger Sofie Lundin. Biträdande tillsynschef Sofie Lindin

Man hittar helt enkelt en ”lucka” i lagen. Det kan ibland röra sig om en situation som inte kunde förutses när lagen kom till, men det kan också vara så att tekniken gått framåt och att lagstiftningen därmed blivit ålderdomlig och behöver ändras efter dagens förhållanden.

– När man som åklagare upptäcker något sådant kan man höra av sig till mig så tittar jag på om frågan redan varit föremål för diskussion i myndigheten, om det finns någon tidigare statlig utredning och när lagen senast ändrades. Jag diskuterar också med Utvecklingscentrum och med rättschefen. Om vi bedömer att det är intressant så tar vi fram ett förslag kring hur vi bäst kan spela in frågan, innan vi tar upp det med riksåklagaren.

Flera olika sätt att ta en fråga vidare

Om riksåklagaren också anser att det är viktigt att föra frågan vidare för en eventuell ändring i lagstiftningen finns det flera olika möjligheter. Det kan till exempel vara att man tar upp det hela i ett remissvar till Justitiedepartementet där frågan passar in. Ett annat sätt kan vara att riksåklagaren skickar in en skriftlig framställan till justitiedepartementet om frågan är så pass stor och intressant att det kan tänkas leda till en utredning. Frågan kan också tas upp vid olika kontakter med Justitiedepartementet.

– Jag får in ett 40-tal mejl om året från åklagare runt om i landet med den här typen av ärenden. Allt som varit uppe hos oss för diskussion samlas sedan i ett dokument tillsammans med den bedömning vi gör. Så det här är en viktig funktion, även om en del frågor som kommer upp inte bedöms vara möjliga att åtgärda för tillfället. För oss blir det här en användbar och viktig kunskapsbank som vi kan gå tillbaka till om samma fråga, eller någon liknande, kommer upp igen, säger Sofie Lundin.

– Jag återkopplar också alltid till den åklagare som har ställt frågan och berättar om, och hur vi kommer att gå vidare med det hela. Det kan ju vara så att lagstiftningen nyligen ändrats och att jag inte ser att vi kommer att ha någon framgång med frågan för tillfället. Men återkopplingen är viktigt så att man känner som åklagare att det man tycker och tänker tas omhand och bejakas. Det är svårt för en enskild åklagare att hålla koll på om just den frågan de har är något som utreds för närvarande, eller kanske nyligen utretts men den kollen kan vi ha hos oss.

Pågående utredning om egenmäktighet med barn

Ett bra exempel på en fråga som utreds för närvarande, kommer från kammaråklagare Robert Knutsson i Kalmar.åklagare Robert Knutsson i Kalmar

– Jag hade för något år sedan ett ärende där man hade fattat beslut om att ett barn skulle omhändertas enligt LVU (lagen om vård av unga) eftersom barnet inte hade det bra hos sina vårdnadshavare. Problemet var att omhändertagandet inte hade hunnit verkställas innan föräldrarna tog med sig barnet och flydde ur landet, för att sedan hålla det utomlands under en lång period, berättar Robert Knutsson.

– Jag fick då in en anmälan om egenmäktighet med barn, mot föräldrarna. Att obehörigen skilja ett barn från någon som vårdar barnet med stöd av LVU är att bedöma som egenmäktighet med barn. I det här fallet hade ju inte beslutet om vård hunnit verkställas och när vi då tittade på lagen och i praxis så visade det sig att det inte var straffbart att agera så som föräldrarna gjorde, eftersom vården inte hade påbörjats ännu.

För mig var det svårt att förstå att det skulle vara mindre klandervärt att fly med barnet när beslutet redan var fattat, även om placeringen inte hade hunnit ske. Barnet är ju i det här fallet ett skyddsobjekt och då borde lagstiftningen gälla redan från det att beslutet fattats, så jag tyckte att detta var en lucka i lagen som borde åtgärdas.

Robert skickade ett mejl till Åklagarmyndighetens funktion för lagstiftningsutveckling där Sofie Lundin och hennes kollegor bedömde att detta var så pass viktigt att det behövde tas upp med Justitiedepartementet. Inte minst med tanke på att det inte är så länge sedan barnkonventionen blev svensk lag och att den här frågan i allra högsta grad handlade om att barnperspektivet alltid bör beaktas. Ärendet har nu vandrat hela vägen till regeringen och en utredare tittar nu på frågan.

– För mig är det här förstås oerhört glädjande, säger Robert Knutsson. Det här är visserligen inget som rör så många fall, men det leder förmodligen till en proposition om en förändring i brottsbalken som riksdagen kan fatta beslut om. En lagändring skulle vara positiv för de barn som riskerar att drabbas och att det ser lovande ut känns väldigt bra. Jag är glad över att den här funktionen finns i Åklagarmyndigheten så att man kan fånga upp de här inspelen från mig och andra när vi hittar något i lagstiftningen som vi inte tycker fungerar som det ska.

Text: Lotta Råge
Foto: Thomas Carlgren (bilden på Sofie Lundin)

Publicerad 2022-01-21

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter