Bakgrunden till barnfridsbrottet hittar vi i Barnkonventionen, som blev svensk lag 2020. Lagen ger oss vissa förpliktelser, till exempel att alla barn har samma rätt att växa upp i trygga förhållanden. Enligt barnkonventionens grundprinciper ska barn också ha rätt att komma till tals.
– Barnfridsbrottet har verkligen satt fingret på barns hemförhållanden och kan synliggöra det i en statistik som inte tidigare var möjlig. Det är väldigt positivt att man nu ur ett barnperspektiv kan tydliggöra barns utsatthet i hemmiljön, säger Eva-Marie Persson överåklagare på Åklagarmyndigheten.
Varför finns det ett barnfridsbrott?
– För att barn bevittnar brott. Flera studier tyder på att var tionde barn i Sverige upplevt våld mellan närstående vuxna. Det finns forskning som visar på att det är mer skadligt att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld. Det kan få långsiktiga konsekvenser som medför en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen, säger Eva-Marie.
– Enligt huvudregeln ska vi inhämta samtycke från vårdnadshavarna innan vi håller förhör med ett barn som har bevittnat ett brott. Med barnfridsbrottet förändrades detta på så sätt att det barn som har bevittnat vissa brott i nära relationer nu bedöms vara målsägande. Det gör att vi inte behöver vårdnadshavarens lov att höra dessa barn, eftersom barnet själv är utsatt för brott. Då kan vi lättare uppfylla barnkonventionens artikel 12, som säger att barnet har rätt att få komma till tals. Att vittne blev målsägande blev banbrytande, det är det som är den stora förändringen i det här nya brottet, avslutar Eva-Marie Persson.
Åklagare som arbetar med ungdomar som brottsoffer, vittnen och misstänkta tycker att det är viktigt att unga människor har kunskap om rättsprocessen och att de har förtroende för rättsväsendet. Därför har Åklagarmyndigheten tagit fram ett utbildningsmaterial om rättsprocessen för gymnasieelever.
Läs merAvfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika. Samtidigt bygger lagstiftningen i miljöbalken till stor del på egenkontroller och att företag vill göra rätt. Men nu växlar Sverige upp. På regeringens uppdrag ser tio myndigheter över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.
Läs merMyndighetssamverkan ledde fram till fällande dom om människoexploatering i ett fall med bärplockare i Västerbotten.
Läs merUtländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.
Läs mer