– Det ligger i vårt kärnuppdrag att jobba med att återta brottsvinsterna. Den nya förverkandelagstiftningen påverkar hela vår kedja och är en av de största reformerna på många år, säger vice chefsåklagare Thomas Elofsson på Åklagarkammaren i Helsingborg.
En viktig nyhet med den nya lagstiftningen är att pengar och värdeföremål som inte kan förklaras med legala inkomster nu kan förverkas utan att ägaren binds till att ha begått brott. Genom så kallat självständigt förverkande kan sådan egendom tas i beslag.
– Det innebär att brottsbekämpande myndigheter genom utredning om självständigt förverkande ges nya möjligheter att förverka vinster från brottslig verksamhet. Brottslighet ska helt enkelt inte löna sig, säger senior åklagare Johanna Kolga vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
En utredning om självständigt förverkande ska inledas om det finns anledning att anta att egendom härrör från brottslig verksamhet. Utredningen kan inledas av åklagare eller av vissa befattningshavare vid polisen. Inom ett dygn ska utredningen och eventuella beslag övertas av åklagare. Detta innebär att det är åklagaren som har det övergripande ansvaret för utredningen och talan om självständigt förverkande som sedan prövas i domstol.
Reglerna innebär också att det är en primär uppgift att ta tillbaka brottsvinster, oavsett om det finns ett brottsoffer som vill ha tillbaka det som han eller hon har förlorat.
Det är istället staten som ska se till att det som förverkas slussas tillbaka brottsoffret. För att underlätta det kan polis och åklagare redan under utredningen ta pengar och värdeföremål i pant för att säkerställa att den dömde betalar vad han eller hon blir skyldig.
– Det innebär i praktiken att brottsutredande myndigheter tidigt kan säkra en kommande fullgörelse av en betalningsskyldighet. Det kan i princip ske av vilken egendom som helst och egendomen behöver inte längre knytas till en brottsvinst eller oförklarade tillgångar, säger Johanna Kolga.
(Foto: Stockfoto)
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.
Läs merÅklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.
Läs merI budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.
Läs merDen 21 februari 2025 träder nya föreskrifter om ordningsbot i kraft.
Läs mer