”Det är inte bara att stänga av kameran”

Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.
Person i motljus framför en datorskärm.

I dag är risken större att barn utsätts för sexualbrott via nätet. Tillgängligheten är en bidragande orsak då många barn använder internet och sociala medier varje dag. Det är också enklare för förövare att på distans hitta barn utomlands att förgripa sig på.

– Det finns både manliga och kvinnliga förövare som kontaktar barnen på deras arenor. Kontakten sker på olika sociala fora och spelsajter med chattfunktioner där barn befinner sig, berättar kammaråklagare Stina Sjöqvist som också är Åklagarmyndighetens ämnesspecialist på området brott mot barn. 

Ett brett arbete på flera nivåer

Sexuella övergrepp mot barn på nätet omfattar ett antal sexualbrott som har utförts via eller med hjälp av sociala medier (se faktaruta nedan). I dessa ärenden har åklagare till uppgift att leda förundersökningar och åtala förövare. Därför arbetar myndigheten brett med frågan på flera nivåer.

– Dels arbetar vi åklagare ute på åklagarkamrarna i det dagliga operativa arbetet, dels på övergripande myndighetsnivå genom ett arbete vid myndighetens utvecklingscentrum, berättar kammaråklagare Annika Wennerström på Nationella åklagaravdelningen som arbetat med dessa ärenden i närmare åtta år.

Barn är mycket utsatta och det finns svårigheter att hantera ärendena. Lagstiftningen är i ständig utveckling och nya aspekter kommer fram som arbetet måste ta hänsyn till.

– På myndighetsnivån finns då ett utvecklingscentrum där vi har åklagare som bland annat arbetar på området brott mot barn eller brott som begås via nätet. Tillsammans arbetar de med rättslig utveckling och stöd till åklagare genom att ta fram handböcker, vägledningar och annat stöd som åklagare behöver ute på kamrarna, fortsätter Annika Wennerström.

Åklagarmyndigheten har också en nära samverkan med Polismyndigheten och ordnar riktade interna utbildningar för åklagare ifråga om brott mot barn.

Växande utredningar

Att en förövare oftast närmar sig flera barn kan vi se både i utredningar om brott som skett i Sverige och utomlands. Likt innehållet i Pandoras ask kan utredningarna svälla efter att en anmälan om brott har kommit in.

– Anmälningar kan exempelvis inkomma från anhöriga eller barnen själva. Organisationer kan också anmäla brott om de till exempel hittar barnpornografiskt material i deras kanaler, berättar Stina Sjöqvist. Därefter utses alltid en åklagare till förundersökningsledare och leder då utredningen tillsammans med polisen.

Under utredningen ringas förövaren in, främst genom att säkra teknisk bevisning. Finns skälig misstanke om brott mot en viss person kan det vara läge att fatta beslut om tvångsmedel. Bland annat töms datorer och telefoner på information och bevis.

Sker övergreppen via nätet med barn utanför Sverige är det i regel vuxna, exempelvis nära anhöriga, som gör det möjligt för förövare att hitta barn att förgripa sig på. Troligtvis bidrar en svår ekonomisk situation i hemlandet, liksom tillgången till billigt internet.

Krav ställs på utredare och åklagare

När en kontakt har etablerats mellan ett barn och en förövare är det inte så enkelt för barnet att stänga av kameran.

– Uttrycker man sig så finns ingen förståelse för hur förövare arbetar eller hur det går till. Då förstår man heller inte i vilken situation som barnet befinner sig i. Denne har oftast inte har ett val. När väl första bilden är skickad till förövaren kan det övergå till hot om att sprida bilden till kompisar eller föräldrar om hen inte får nya bilder eller annat, berättar kammaråklagare Emelie Källfelt vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum som arbetat med dessa frågor i nio år.

Utöver kunskap, resurser och engagemang krävs en hög kompetens bland poliser och åklagare för att genomföra en framgångsrik utredning och det ställer stora krav på åklagarens kunnande kring både sexualbrottslagstiftningen och lagstiftningen som finns kring it-frågor.

– Det är en sak att hantera sexualbrott som sker i det fysiska rummet i relation till det som sker i det digitala. Det handlar om att veta hur du säkrar så kallad digital bevisning och bevisning på distans, till exempel på en server som ligger utomlands, fortsätter hon.

90 procent av de digitala bevisen i ärendena ligger utanför Sverige. Ett internationellt samarbete myndigheter emellan är därför viktigt för att säkra bevis och att under utredningen ha kontakt med barn som drabbats av svenska förövare.

Trots ökat antal brott via internet finns hopp

Ökningen av inkomna brottsmisstankar om sexualbrott mot barn beror i första hand på ett ökat antal brottsmisstankar om utnyttjande av barn för sexuell posering. Dessa har ökat i antal de senaste åren och utgör numera drygt en femtedel av samtliga inkomna anmälningar om sexualbrott mot barn, enligt Åklagarmyndighetens senaste årsredovisning.

Att antalet brott ökar kan också vara en konsekvens att vi i Sverige blir bättre på att upptäcka brotten. Vi hittar fler tekniska spår via internet och telefon. Pandemin de två senaste åren kan också ha medfört att flera brott har begåtts.

– Samtidigt kan det vara så att kunskapen bland vuxna och barn har ökat, att de söker information eller att barn vågar prata med en vuxen i dess närhet så att en anmälan om brott blir av. Vi kan upptäcka fler gärningar med anledning av att medvetenheten ökar, berättar Annika Wennerström.

Att bli utsatt på nätet kan vara minst lika kränkande som övergrepp som sker i det fysiska rummet. I dag finns ett förslag i riksdagen om att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans. Regeringen föreslår bland annat att bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp och motsvarande brott mot barn ska utvidgas till att omfatta fler situationer.

Privata initiativ kan förstöra bevis

Utöver att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet är Åklagarmyndighetens uppdrag att utreda brottsliga handlingar och åtala förövare. Privata initiativ där privatpersoner söker upp och hänger ut misstänkta förövare är problematiskt.

– Nej, det kan vi inte ställa oss bakom. Ändamålen får inte helga medlen. Att anklagas för sexualbrott mot barn är kanske det värsta man kan anklagas för i allmänhetens ögon. Det finns en risk att oskyldiga hängs ut vilket kan få stora konsekvenser. De kan förlora sitt jobb, sin bostad och till och med sin familj, berättar Stina Sjöqvist.

Allmänheten upplever säkert en generell frustration i dessa frågor. Samtidigt kan problem uppstå. Eventuella bevis som en privatperson får tag i kan vara inhämtat på ett sätt som gör att materialet inte går att använda. En misstänkt som utanför en polisutredning blir konfronterad för sina gärningar kan även hinna förstöra bevis som hen har sparat.

En allvarlig konsekvens av detta kan vara att åklagare och polis då inte hittar andra potentiella brottsoffer och som då heller inte kan få upprättelse.

Foto: Thomas Carlgren

Fakta

Sexualbrott omfattar olika brott som våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, köp av sexuell tjänst liksom koppleri med flera.

Våldtäkt mot barn innebär att någon haft samlag med en person under 15 år. Begreppet omfattar även en genomförd handling som är jämförlig med samlag.

Grooming innebär att någon myndig person över 18 år kontaktar barn i syfte att förgripa sig sexuellt på barnet i det fysiska eller virtuella rummet. Denna förberedande handling till sexuella övergrepp mot barn är brottslig.

Läs mer om myndighetens arbete med sexualbrott mot barn.

 

Publicerad 2022-05-25

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Sommarnotarier - ett sätt att få grepp om juridiken i praktiken

    500 juriststudenter sökte men bara 22 fick en eftertraktad plats som sommarnotarie på Åklagarmyndigheten. Sommarnotarierna är en administrativ hjälp på åklagarkamrarna, samtidigt som de får en inblick i hur både åklagare och handläggare arbetar i myndigheten. Studenten Armana Masfun fick en av de eftertraktade platserna och har i sommar varit på Norrorts åklagarkammare i Stockholm. Här berättar hon om hur tiden på Åklagarmyndigheten varit.

    Läs mer
  • Regler för utlämning

    Vad gäller när någon begärs utlämnad för brott till ett land utanför EU, Norden och Storbritannien? Vi reder ut begreppen.

    Läs mer
  • Fler nyheter