Åklagarmyndighetens redovisade arbetstid inom området var den högsta sedan 2017. Tre stora ärenden stod i fokus vilket resulterade i omfattande lagföring och ledde till ett större internationellt samarbete. Årets lagföring utifrån meddelade tingsrättsdomar omfattade 271 åtalade, 140 fängelsedömda och 341 års utdömd fängelsetid.
– Arbetstrycket har varit mycket högt under året och antalet frihetsberövade i ärenden på Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet har aldrig varit högre, säger riksåklagare Petra Lundh.
Arbetet under det andra halvåret präglades till stor del av att polis och åklagare fick möjlighet att ta del av det franska Encrochat-materialet.
– Materialet från Encrochat är omfattande och kräver stora resurser, men det ger också en unik inblick i hur de kriminella arbetar och samtalar med varandra. Materialet har haft, och kommer även framöver ha, mycket stor betydelse för arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger Petra Lundh.
Åklagarmyndigheten har sedan flera år ett regeringsuppdrag att myndighetsgemensamt arbeta för att följa pengarna i brottsutredningar. Åklagare lägger också allt mer fokus på att återta vinster från kriminell verksamhet. Inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen förverkades 13 miljoner kronor under 2020, vilket är en relativt hög summa.
– Vi har nu fått möjlighet att anställa fler åklagarrevisorer som stödjer åklagarna i arbetet med att hitta brottsvinster. Det gör att vi kan bli ännu bättre på att ta tillbaka brottsvinster, säger Petra Lundh.
Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen är på uppdrag av regeringen.
De samverkande myndigheterna ska gemensamt bekämpa den organiserade brottsligheten. Fokus ska ligga på bekämpning av allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet, och mot organiserad brottslighet i lokalsamhället med särskilt fokus på utsatta områden.
Myndigheterna som ingår i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.
Den gemensamma rapporten (pdf)
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer