Mutbrotten engagerar

Mutbrotten engagerar på många sätt, det vittnar åklagare på Riksenheten mot korruption om. Arbetet på riksenheten handlar om allt från visselblåsning till internationell samverkan i ett bredare perspektiv.

Genrebild mutbrott. Foto: Josef Horazny/TT Nyhetsbyrån

 

Riksenheten mot korruption har sitt kontor på Hantverkargatan i Stockholm. Här arbetar både åklagare, administratörer, ekorevisorer och analytiker. Totalt består riksenheten av 16 medarbetare. I den här artikeln berättar några åklagare om verksamheten där.

Omvärldsbevakningen viktig

Sverige har en låg tolerans mot korruption i allmänhet och många av enhetens ärenden kommer från det medarbetarna själva läser eller hör om i media.

– Omvärldsbevakning är en del i vårt arbete. Vi fångar upp det som skrivs i både lokala och internationella medier om misstankar om mutor och korruption som omfattar svenska intressen och företag. berättar vice chefsåklagare Martin Bresman.

–Vi får även in många tips genom privatpersoner eller andra visselblåsare som anser att korruption i någon form förekommit i den egna eller i andra organisationer. Mutor och misstankar om korruption väcker känslor och får allmänheten att reagera. Det kan storma väldigt lokalt när vi får in anmälningar till oss, säger kammaråklagare Mats Jansson.

 

Vice chefsåklagare Martin Bresman (till vänster) och kammaråklagare Mats Jansson (till höger) är två av åklagarna som arbetar på Riksenheten mot korruption

Vice chefsåklagare Martin Bresman (till vänster) och kammaråklagare Mats Jansson (till höger) är två av åklagarna på Riksenheten mot korruption.

Samarbete med särskild grupp inom polisen

Riksenheten arbetar mot en särskild grupp inom polisens nationella operativa avdelning (NOA); Nationella anti-korruptionsgruppen. Utöver utredningsresurserna finns en särskild underrättelsefunktion som inhämtar uppgifter om misstänkt korruption och bidrar till inflödet av ärenden på kammaren. Dessa enheter utreder all mutbrottslighet i landet.

– Att ha hela landet som arbetsfält är en extra förmån eftersom vi får möjlighet att komma i kontakt med både personer och miljöer långt utanför den egna arbetsorten, påpekar Mats.

– Förutom vårt eget inflöde bidrar polisen med underrättelseinformation på ett bra sätt. Vi samarbetar tätt med gruppen och utifrån det vi får in beslutar vi om vilka ärenden vi ska prioritera och lägga resurser på för tillfället, säger Martin.

Färre men större förundersökningar

Så hur skiljer sig då åklagarens arbete på Riksenheten mot korruption jämfört mot arbetet på en vanlig åklagarkammare?

– Vi kanske har något färre förundersökningar än en vanlig åklagarkammare, men de vi har är ofta större och kräver mycket arbete.  Det handlar många gånger om komplicerade rättsliga avvägningar som måste göras kontinuerligt, det gör en väldigt engagerad i alla utredningar, berättar Martin.

Stöd av revisorer och analytiker

Förutom de polisiära utredningsresurserna har enheten också två revisorer och en analytiker som stöd i sina utredningar. Revisorerna stöttar med genomgång av räkenskapsmaterial och vilka direktiv som bör ges. De gör också genomgångar och analyser av bokföring och annat som utgör ramen för många utredningar.

– Den ekonomiska utredningen är viktig och här blir revisorerna åklagarens högra arm, då de självständigt kan ge egna direktiv till polisen i finansiella utredningar. Sedan ett år tillbaka har vi även en analytiker anställd på försök, för att bistå oss med att strukturera större material och presentera komplicerade skeenden för rätten, säger Martin.

Men det är inte bara stora ärenden som hanteras på Riksenheten mot korruption.

–  En del anmälningar är väldigt lokala, andra mycket internationella. Allt behöver inte vara komplicerat. Vår typ av ”mängdbrott” kan handla om olika erbjudanden till trafikinspektörer vid körkortsprov eller till kontrollanten på bilbesiktningen, förklarar Martin.

– Det är en stor fördel att vi har en blandning av det allra minsta och det allra största. Mixen av ärenden gör arbetet varierat och intressant, kommenterar Mats. 

Internationellt samarbete

Arbetet som åklagare vid Riksenheten mot korruption innebär också många internationella kontakter, både inom ramen för pågående förundersökningar men också som representant för myndigheten och ibland för Sverige i olika internationella organisationer och konferenser.

– Sverige är ett exportland och vi har åtagit oss att bekämpa korruption både hemma och utomlands. Det gör att vi samarbetar kring detta med andra länder t ex genom FN, Världsbanken, OECD och Europarådet. I normalfallet, när det inte råder pandemi i världen, reser vi en del och deltar i olika expertmöten, t.ex. i utvärdering av korruptionsbekämpning i andra länder, säger Martin.

– Vi biträder även regeringskansliet som experter i vissa internationella sammanhang, berättar Mats.

– Den internationella samverkan är intressant och utvecklande och man får lära sig om korruption i ett bredare sammanhang. Globalt är korruption ett stort problem som hindrar ekonomisk utveckling och förstör många länder. Om då svenska företag mutar sig fram för att ta sig in på en marknad, då är det viktigt att se till att det hindras och att företagen följer internationella antikorruptionsregler. Vi känner att vi gör nytta för att stävja detta, avslutar Martin Bresman.

Text: Robin Simonsson, Åklagarmyndigheten
Foto genrebild: Josef Horazny/TT Nyhetsbyrån

Publicerad 2021-01-15

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Åklagaryrket lockar jurister

    Vi är stolta över att Åklagarmyndigheten klättrar till toppskiktet i den ranking som Sveriges jurister gör av arbetsgivare! I en färsk undersökning placerar sig myndigheten på femte plats på listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för senior professionals.

    Läs mer
  • Rekordmånga nya åklagare anställda

    150 nya åklagare innan året är slut och fortsatt hög rekryteringstakt även framgent. Åklagarmyndigheten växer så det knakar, och tar tillfället i akt att både effektivisera rekryteringsprocessen och modernisera utbildningarna för de nya medarbetarna.

    Läs mer
  • Fler nyheter