–Utgångspunkten för regleringen på det här området är det aldrig är tillåtet att provocera någon att begå ett brott som den personen inte skulle ha begått, förklarar kammaråklagare Isabelle Bjursten, på Utvecklingscentrum i Åklagarmyndigheten.
Det finns dock omständigheter där provokation kan vara tillåtet som metod i svenska brottsutredningar.
–Det kan handla om att använda vissa provokativa åtgärder för att kunna bevisa att någon begått ett brott. Om man till exempel misstänker att någon innehar ett olagligt vapen, så kan man provocera fram att den personen också försöker sälja vapnet för att på så sätt röja innehavet, säger hon.
Provokativa åtgärder kan också vara tillåtet om det bedöms att brottet ändå skulle ha blivit begånget, men vid en annan tidpunkt, kanske på en annan plats och med andra personer, säger Isabelle Bjursten.
– Det är alltså tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja, säger Isabelle Bjursten.
För brottsutredande myndigheter finns en mängd regler att följa redan inför ett beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning och även regelverk för hur beslutet ska verkställas.
– För det första krävs det en stark misstanke om brott, om provokativa åtgärder alls ska vara tillåtna. Beslut om, och att genomföra, dessa åtgärder förutsätter också att en förundersökning om brott är inledd. Åtgärderna får dessutom bara användas i syfte att avslöja allvarlig brottslighet med ett högt straffvärde, förklarar Isabelle.
Ibland används infiltratörer som en del i brottsutredningen.
– Infiltratörer som agerar under en påhittad identitet kan vara en nödvändig åtgärd för att utredande myndigheter ska få insyn i, och tillgång till, en annars sluten kriminell värld. Det här är en sorts provokation som är tillåten i vissa brottsutredningar i Sverige. Däremot är det aldrig tillåtet för en infiltratör att använda hot eller skrämseltaktik, avslutar Isabelle Bjursten.
Beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning ska alltid fattas av åklagare.
(Foto: Thomas Carlgren)
Avfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika. Samtidigt bygger lagstiftningen i miljöbalken till stor del på egenkontroller och att företag vill göra rätt. Men nu växlar Sverige upp. På regeringens uppdrag ser tio myndigheter över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.
Läs merMyndighetssamverkan ledde fram till fällande dom om människoexploatering i ett fall med bärplockare i Västerbotten.
Läs merUtländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.
Läs merFunderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella gör stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.
Läs mer