Telefonbedrägerier är de gängkriminellas nio till fem-jobb
Telefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs merDen stat som önskar få en misstänkt eller dömd person utlämnad från Sverige ska lämna in en begäran om utlämning till Justitiedepartementet.
Om det efter kontroll på Justitiedepartementet framgår att det är uppenbart att begäran ska avslås, till exempel därför att den eftersökta personen är svensk medborgare, ska regeringen omedelbart avslå framställningen.
I annat fall skickas ärendet till riksåklagaren som ska yttra sig över förutsättningarna för utlämning. Om personen som begärs utlämnad inte motsätter sig utlämning skickas riksåklagarens yttrande direkt till regeringen som fattar beslut.
Om personen motsätter sig utlämning, ska Högsta domstolen pröva om utlämningen kan beviljas enligt de krav som finns i utlämningslagen. Högsta domstolen överlämnar sedan ärendet till regeringen för beslut.
I utlämningslagen finns ett antal hinder mot utlämning. Exempel på sådana hinder kan vara;
En begäran om utlämning kan även avslås om utlämningen skulle strida mot Europakonventionen eller Barnkonventionen.
När utlämning beviljas kan vissa villkor ställas upp. Till exempel får den som utlämnas inte, utan medgivande av regeringen, åtalas eller straffas i den andra staten för något annat brott som begåtts före utlämningen (den så kallade specialitetsprincipen). Ett medgivande från regeringen krävs också om en person ska vidareutlämnas till en annan stat. Den som utlämnas får inte heller straffas med döden.
Telefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs merJuriststudenterna har röstat fram Åklagarmyndigheten till plats två i Universums undersökning om Sveriges mest attraktiva arbetsgivare inom juridik. Det innebär att myndigheten har klättrat en placering sedan förra året.
Läs merÅklagarmyndigheten har publicerat en rapport med redovisning av riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen under 2023 när det gäller processer om brottmålsdomar som inte tidigare fått laga kraft.
Läs merDet totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.
Läs mer