Notarieanställning är en utbildningstjänstgöring vid domstol och är ett författningskrav för att bli åklagare eller kronofogde. Även majoriteten av alla domare har genomgått notarietjänstgöring. Som allmän synpunkt pekar Åklagarmyndigheten på vikten av att antalet notarieplatser inte blir färre, eftersom det skulle minska rekryteringsbasen för flera yrkesgrupper.
I rapporten föreslås bland annat att betygen från juristlinjen ska få något minskad betydelse vid antagningen och att det ska införas antagningstester. Åklagarmyndigheten välkomnar dessa förslag, men påpekar att testerna inte får ha för ensidig domarprofil eftersom många notarier kommer att söka sig till andra yrken efter tjänstgöringen.
För närvarande får man tillgodoräkna sig kvalificerat juridiskt arbete, såsom biträdande jurist på advokatbyrå och beredningsjurist hos Åklagarmyndigheten, och därmed förkorta notarietiden i upp till sex månader. Detta utnyttjas i hög grad och i dag gör endast 20 procent av notarierna två år på domstol. Tillgodoräknandet föreslås tas bort så att alla notarietjänstgöringar alltid ska vara två år. Myndigheten motsätter sig en sådan ändring, eftersom det skulle riskera att antalet notarieplatser minskar avsevärt. Med tanke på domstolarnas ansträngda budgetläge och kommande stora pensionsavgångar finns därmed en risk för att domstols- och åklagarväsendena kan få stora rekryteringsproblem om några år. Dessutom kan ett obligatorium om två år innebära att vissa avstår från att alls söka notarietjänstgöring.
Rapporten föreslår också att de så kallade paketanställningarna slopas. Paketanställningar infördes på 1970-talet och innebär att man får tjänstgöra en del av notarietiden på en förvaltningsmyndighet. Åklagarmyndigheten konstaterar att detta har varit mycket uppskattat och att myndigheten anställt 58 paketnotarier under perioden 2012-2017. Av dessa har sedan 20 antagits som åklagaraspiranter. Paketanställningarna är viktiga ur ett regionalpolitiskt perspektiv eftersom de innebär att det på svårrekryterade orter finns möjlighet att prova på arbete på både domstol och förvaltningsmyndighet. De innebär också möjlighet till fler notarieplatser och att finansieringen delas mellan olika arbetsgivare. Åklagarmyndigheten har förståelse för att pakettjänsterna kan innebära vissa administrativa svårigheter, men menar att dessa inte ska överdrivas eftersom systemet har fungerat i många år och domstolscheferna redan i dag kan avstå från sådana tjänster.
Remissvar, ÅM 2019/2007 (pdf)
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer