Samarbete sker mellan flera myndigheter i hela rättskedjan. Generellt kan sägas att försöksverksamheten har bidragit till en utökad och förbättrad samverkan myndigheterna emellan.
Den 12 mars 2020 beslutade regeringen om ett tillägg till uppdraget om en fortsatt och utbyggd försöksverksamhet för vuxna lagöverträdare i hela polisregion Stockholm.
Under år 2020 inkom 13 378 brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten, varav 11 704 ledde till lagföringsbeslut. Medelgenomströmningstiden var 2,3 dagar och antalet lagförda personer 9 822.
Genomströmningstid är tiden från att en anmälan om brott kommer in till Åklagarmyndigheten fram till att åklagare har beslutat i ärendet.
Samtliga åklagarkammare inom Åklagarområde Stockholm ingår i försöksverksamheten från och med januari 2020. Arbetet har präglats av myndighetssamverkan, delaktighet och lokal förankring. Myndigheten har deltagit i kontinuerliga utbildningsinsatser med andra myndigheter, bland annat har åklagare deltagit när förundersökningsledare och yttre polispersonal utbildats i de regelverk som är aktuella.
– Vi ser kortare ledtider och en högre effektivitet, säger chefsåklagare Eva Thunegard som är områdeschef i Åklagarområde Stockholm och ansvarig för försöksverksamheten inom Åklagarmyndigheten. Ju fler ärenden vi kan lagföra på det här sättet desto mer resurser kan vi i längden frigöra till att utreda och lagföra andra brott, tillägger Eva.
– Tiden från gärning till dom har blivit mycket kortare och det är en framgång som är positiv för alla inblandade, både misstänkta och oss inom rättskedjan. Den misstänkta personen får besluten snabbt och behöver inte ha händelsen hängande över sig samtidigt som polisen redan på platsen för brottet kan göra klart med tillgänglighetsdelgivning eller fullmakt för godkänt strafföreläggande, säger Eva Thunegard.
Arbetssättet innebär att polispatrullen gör klart utredningen direkt (eller kort därefter) när de ingripit mot en misstänkt. Patrullen kan direkt utfärda en fullmakt för strafföreläggande eller ge den misstänkta personen en tid i tingsrätten för rättegång. Den misstänkta personen får på så sätt en tydligare och snabbare koppling mellan brott och straff samtidigt som effektiviteten ökar i hela rättskedjan.
Försöket inleddes 2018 i tre polisområden i Stockholm. Från 2020 använder hela polisregion Stockholm arbetssättet och från 1 januari 2021 även följande polisområden: Gävleborg, Kalmar-Kronoberg, Norrbotten, Göteborg, Värmland och Östergötland. Försöksverksamheten för vuxna lagöverträdare i polisregion Stockholm samt i delar av landets övriga polisregioner ska pågå till och med den 31 december 2022 och arbetssättet planeras införas successivt i hela landet till 2023.
Polisbil på utryckning i Stockholm. Foto: Robin Simonsson/Åklagarmyndigheten.
Efter två månader med snabbare lagföring i Gävleborg ser man positivt på arbetssättet.
– Det verkar mycket lovande, säger kammaråklagare Krister Frykman som är samordnare av snabbförfarandet på åklagarkammaren. Vi har regelbundna avstämningar med både domstolarna och med polisen och därifrån får vi bara positiva signaler. Från polisens håll är man nöjd både i ingripandeverksamheten och bland förundersökningsledarna med införandet av det nya arbetssättet.
På Åklagarkammaren i Gävle är man två åklagare och en administratör som samordnar ärendena i snabbförfarandet. Under årets första sex veckor har polisen hanterat 62 ärenden, varav 47 redovisats till åklagare. Trenden är att ärendena kommer bli fler i takt med att polisens resurser förstärks.
Till stöd för arbetet med arbetssättet i fler geografiska områden har områdeschefen för Åklagarområde Stockholm beslutat om nationella rutiner för åklagarkamrarnas hantering av ärenden m.m. inom ramen för den utvidgade försöksverksamheten. Rutinerna gäller från den 1 januari 2021 och omfattar bland annat frågor om samordning av ärenden och utfärdande av strafföreläggande med fullmakt.
Rapport: Myndighetsgemensam redovisning av en fortsatt och utbyggd försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål under 2020 (pdf)
Av Robin Simonsson
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer