Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor i världen beräknas vara könsstympade. Det finns ingen uppgift om hur många som finns i Sverige. Sedan 1982 har vi haft en lag om förbud mot könsstympning. Ändå har sedan dess endast fem åtal väckts och fyra fällande domar meddelats.
Åklagarmyndigheten har gjort en granskning av samtliga könsstympningsärenden som kommit in till myndigheten mellan 2015 och 2021. Det handlar om 308 brottsmisstankar i 147 ärenden. Av granskningsrapporten framkommer bland annat att det, tvärtom mot vad man skulle kunna tro, är svårt att medicinskt slå fast om en flicka eller kvinna utsatts för könsstympning. Det gör att många utredningar läggs ned efter det att en läkarundersökning gjorts. Rapporten visar också att tidpunkt och plats för det misstänkta brottet oftast är okända, vilket ökar svårigheten att utreda.
Granskningen är föranledd av ett regeringsuppdrag som Åklagarmyndigheten, tillsammans med flera andra myndigheter, fick i april 2021 om att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor.
Eftersom brottsanmälningarna är relativt få och brotten svårutredda kommer myndigheten, som ett resultat av granskningen, att uppdatera och komplettera det metodstöd som finns på området för åklagare. Rapporten föreslår också en översyn av beslutsmallarna i åklagarnas ärendehanteringssystem. Fortsatt och utökad samverkan med andra myndigheter är en annan slutsats som dras.
I regeringsuppdraget deltar myndigheten i ett arbete som leds av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom ramen för detta arbete ska olika informationsinsatser genomföras, både mot personer har utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning och mot yrkesverksamma som kan komma i kontakt med kvinnor och flickor i riskzonen.
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer