Åklagarmyndighetens

Redovisning av hemliga tvångsmedel till regeringen

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel har lämnats till regeringen varje år sedan 1997. Redovisningen för 2015 visar att telefonavlyssning fortsätter att minska, medan kameraövervakning och rumsavlyssning har ökat.

Av redovisningen framgår att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, dvs. främst telefonavlyssning, användes mot 1 158 misstänkta personer. Antalet avlyssnade har minskat med 8,7 procent sedan 2012.

Stapeldiagram antalet tillstånd år 2012-2015

– Kriminella som är medvetna om att de kan komma att avlyssnas övergår allt mer från telefonsamtal till att kommunicera med utrustning som inte går att avlyssna. Betydelsen av telefonavlyssning minskar därför och andra hemliga tvångsmedel blir viktigare, till exempel kameraövervakning och rumsavlyssning.

Behovet av att kunna avlyssna annan datatrafik har också ökat och kan förväntas att fortsätta öka, säger överåklagare Göran Hellstrand vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö.

Under 2015 användes hemlig kameraövervakning mot 122 misstänkta personer, vilket är en ökning jämfört med 2013 och 2014 då 86 respektive 89 personer kameraövervakades. Hemlig rumsavlyssning användes mot 51 misstänkta personer, att jämföra med 21 år 2014. I rapporten redovisas också exempel på hur de olika tvångsmedlen använts i praktiken och vilken nytta de gjort.

 

Publicerad 2016-06-08

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Dokumenthantering.

    Vilka handlingar behöver diarieföras?

    2017-05-19 Av Offentlighets- och sekretesslagen framgår att det inte finns någon skyldighet att registrera allmänna handlingar som är ringa betydelse för myndighetens verksamhet.

  • bild

    Nya riktlinjer om anhållande av unga

    2017-05-17 Sedan den 2 maj 2017 gäller nya riktlinjer om frihetsberövande av unga misstänkta (15–17 år) genom en ändring i riksåklagarens riktlinjer om handläggning av ungdomsärenden.

  • Krafttag mot idrottsrelaterade brott

    2017-04-01 Ordningsstörningar, uppgjorda matcher och hot mot enskilda är problem för svensk idrott. Den 1 mars 2017 trädde maskeringsförbudet i kraft. Nu tas ytterligare tag för att bekämpa idrottsrelaterad brottslighet, bland annat genom ökade möjligheter till tillträdesförbud vid matcher.

  • Läs mer