Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkat att en 16-åring ska dömas för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn.

En person dömdes i både tingsrätt och hovrätt för våldtäkt mot barn, för att han under en fest haft samlag med en mycket berusad 14-årig flicka. Hans kamrat, 16-årige AA, kom in i rummet där våldtäkten ägde rum och filmade övergreppet. AA åtalades för kränkande fotografering, vilket han också dömdes för i både tingsrätten och hovrätten. Han åtalades också för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn för att han, trots att han kände till att en våldtäkt pågick, varken anmälde eller avslöjade det pågående brottet i tid. Både tingsrätten och hovrätten friade AA från underlåtenhet att avslöja brottet, eftersom man menade att det funnits en risk för att han skulle avslöja sitt eget brott, dvs. kränkande fotografering, om han anmält våldtäkten. Straffansvar för underlåtenhet att avslöja brott förutsätter att brottet kan avslöjas eller förhindras utan fara för personen själv. – Enligt min mening resonerar domstolarna fel. Det är visserligen inte ett brott att låta bli att avslöja sin egen brottslighet, men här är AA inte misstänkt för att ha medverkat i våldtäkten utan för ett helt annat brott. Om han hade varit misstänkt för att delta i själva våldtäkten hade han inte samtidigt kunna hållas ansvarig för underlåtenhet att avslöja brottet. Men i det här fallet kommer han in och ser övergreppet pågå, och filmar sedan brottsoffret istället för att anmäla övergreppet. Det är inte rimligt att den som ser ett allvarligt brott pågå kan undgå ansvaret att anmäla det enbart genom att ta upp en kamera, säger riksåklagare Petra Lundh. Den fråga som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är vilken betydelse det har för straffansvaret för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn att AA misstänkts för kränkande fotografering av den sexuella situationen. Överklagandet.   Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En kvinna i 30-årsåldern häktades i går söndag vid Skaraborgs tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för grovt barnfridsbrott och tre fall av försök till mord på tre egna barn.

Kvinnan greps i torsdags morse i bostaden. Åtal ska vara väckt senast 20 december. Målnummer i Skaraborgs tingsrätt B 4665-21. Åklagaren är i nuläget inte tillgänglig för media.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man i 40-årsåldern häktades i dag vid Malmö tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för mord på en kvinna som i går fredag hittades död i en bostad i Åkarp.

Utredningen fortsätter nu med sedvanliga utredningsåtgärder. Beroende på fortsättningen kan ytterligare information komma att lämnas i ett senare skede.   Åtal ska väckas senast den 30/12 2021. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 12569-21 Kontakt Kammaråklagare Ulf Hansson är tillgänglig för media i dag till kl. 13.25. Telefon 010-562 61 37. Efter det är han inte tillgänglig för media.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En kvinna anträffades i morse avliden i en bostad i Åkarp. En man har gripits och är anhållen misstänkt för mord.

Anhöriga är underrättade. Polisen arbetar på plats med bland annat teknisk undersökning. – Utredningen är inne i ett mycket tidigt skede och jag kan på grund av förundersökningssekretess inte lämna några ytterligare uppgifter, säger kammaråklagare Ulf Hansson vid Malmö åklagarkammare. Ärendenummer hos Åklagarmyndigheten: AM 174448-21.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har väckt åtal för våldsamt upplopp, grov misshandel och för ett fall av grovt brott mot knivlagen för händelser den 22 juni 2021 i en konfliktfylld situation utomhus på Norrby i Borås. Totalt är 14 personer åtalade i ärendet. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

– Oroligheterna på Norrby i juni i år grundar sig i en konflikt mellan två löst sammansatta grupper i området. Exakt vad som startade konflikten är svårt att säga. Min uppfattning är att alla misstänkta i det här åtalet tillhör samma sida i konflikten och är personer som av olika skäl är kända av polisen sedan tidigare, säger kammaråklagare Joel Pollnow. Av de 14 åtalade är 11 personer misstänkta för våldsamt upplopp, varav tre personer även är misstänkta för grov misshandel och en för grovt brott mot knivlagen. Ytterligare tre personer är åtalade endast för grov misshandel. De misstänkta är mellan 15 och 53 år. Utredningen visar att det våldsamma upploppet inträffar på Norrby tvärgata i Borås i ett skede när polisen försöker att lugna ned den oroliga stämningen och hålla olika grupperingar åtskilda. I folksamlingen går de nu misstänkta till gemensamt angrepp mot personer och egendom lite längre bort. Detta sker trots att poliser på plats försöker stoppa händelseutvecklingen. Den grova misshandeln inträffar en stund senare på Östgötagatan i närheten av den första brottsplatsen. Det är en händelse där flera gärningsmän ger sig på en målsägande med slag och sparkar. – Bevisningen i målet består framförallt av filmmaterial från polisens övervakningskameror samt dokumentation och vittnesmål från poliser om händelserna och det efterföljande arbetet med att identifiera misstänkta, säger Joel Pollnow. – Det har varit ett omfattande arbete att granska, bedöma och sammanställa övervakningsfilmer för att kunna identifiera de misstänkta, säger Göran Arvidsson, polisens utredningsledare. Målnummer i Borås tingsrätt: B 3055-21. Kontakt Kammaråklagare Joel Pollnow är tillgänglig för media i dag fredag 3 december kl. 14-15, 010-562 53 17.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten har i nuläget inga uppgifter att lämna i ärendet. Så fort myndigheten har information lämnar vi den genom ett nytt pressmeddelande.

    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På måndag den 6 december kl. 11 meddelar Eskilstuna tingsrätt dom i målet där två män stått åtalade för människorov, grovt hot mot tjänsteman, grov utpressning och våld mot tjänsteman på Hällbyanstalten i Eskilstuna den 21 juli 2021. Åklagaren är tillgänglig för media.

Målnummer i Eskilstuna tingsrätt: B 2509-21. Kontakt Kammaråklagare Frida Hamberg är tillgänglig för media på måndag 6 december kl.12.30-13.30 på 010-562 59 57.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Chefsåklagare Maria Sterup vid Särskilda åklagarkammaren har inlett en förundersökning om sexuellt ofredande. Misstankarna riktas mot en minister och därför handläggs ärendet på Särskilda åklagarkammaren.

 - Jag inleder förundersökning för att kunna hämta in ytterligare material och uppgifter i syfte att bedöma om det som har hänt kan vara fråga om brott, säger Maria Sterup. Åklagaren är inte tillgänglig för media och det finns ingen ytterligare information att lämna i nuläget. När åklagaren har fattat beslut kommer detta att kommuniceras via ett pressmeddelande. <!--StartFragment--> Läs mer om Särskilda åklagarkammaren <!--EndFragment-->   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag beslutat att inte ändra tidigare beslut om brott mot målsäganden Dawit Isaak. Riksåklagaren bedömer att det inte går att utreda det misstänkta brottet eftersom det kräver samarbete mellan svenska och eritreanska myndigheter. Beslutet att inte inleda förundersökning står därmed fast.

– Min uppfattning är att utredningssvårigheterna är så uppenbara att en förundersökning inte ska inledas, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin. Den 28 oktober 2020 gjordes en anmälan i Sverige mot flera personer tillhörande den politiska ledningen i Eritrea för brott mot mänskligheten, påtvingat försvinnande och tortyr av den svenska medborgaren Dawit Isaak. Den 12 januari 2021 beslutade en åklagare att inte inleda förundersökning i ärendet. Flera personer begärde då i en skrivelse att beslutet skulle överprövas. En högre åklagare gjorde den 28 maj 2021 samma bedömning som den tidigare åklagaren gjort, nämligen att inte inleda förundersökning. Anmälarna och ytterligare en person begärde överprövning och ändring av den högre åklagarens beslut. Riksåklagaren har nu granskat ärendet i sak och anser att det finns anledning att anta att brott mot mänskligheten genom påtvingat försvinnande har begåtts mot Dawit Isaak. Riksåklagarens bedömning är dock att det är uppenbart att det saknas förutsättningar för att utreda och lagföra brottet i Sverige. – För att kunna utreda brottet behöver utredningsåtgärder vidtas på plats i Eritrea med tillstånd av behöriga myndigheter i landet. Förutsättningarna för samarbete mellan svenska och eritreanska myndigheter bedöms som ytterst begränsade. De anmälda personerna tillhör den politiska ledningen i Eritrea och väntas inte komma hit på frivillig väg. Möjligheten att få dem utlämnade till Sverige för lagföring bedöms i praktiken utesluten, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin. Beslutet  När bör en förundersökning inledas? Av 23 kap. 1 § rättegångsbalken följer att förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Om det är uppenbart att brottet inte går att utreda, behöver förundersökning däremot inte inledas. Detta undantag från förundersöknings- och åtalsplikten sammanhänger med att det kan finnas situationer där det i praktiken saknas möjligheter att utreda och lagföra ett misstänkt brott. Det kan t.ex. vara fallet när ett brott har begåtts utomlands och varken bevisning eller misstänkt finns tillgänglig här i Sverige och bedöms inte heller bli åtkomlig för svenska myndigheter genom rättslig hjälp samt utlämning eller överlämning (jfr prop. 1994/95:23 s. 95 f).   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har beslutat att lägga ned utredningen om vållande till kroppsskada på Skara sommarland i somras där en 10-årig pojke blev allvarligt skadad. Skälet är att det inte går att bevisa att någon enskild person har gjort sig skyldig till brott.

– Min bedömning är att det har varit en mängd samverkande olyckliga omständigheter som har lett fram till olyckan där pojken skadades, säger kammaråklagare Hampus Sabel som varit förundersökningsledare. I juli föll en tioårig pojke ur en karusell på Skara sommarland och skadades. På något sätt lyckades pojken under ett driftstopp komma ur låsanordningen på den plats han satt. Om någon öppnat den eller om den öppnats av sig själv har inte gått att utreda. – Det var fråga om ett mycket hastigt händelseförlopp och ingen märkte att pojken var loss innan det var för sent. Man kan därför inte heller säga att någon brustit i att hålla uppsikt över pojken, säger Hampus Sabel. Enligt nöjesparkens rutiner ska en säkerhetskontroll göras inför varje start, men det skedde inte vid det här tillfället. – Föraren av karusellen var en ung person som gjorde sin första arbetsdag. Han hade blivit inringd samma morgon och det är oklart om han fått information om vilka rutiner som gäller vid oväntade driftstopp. Dessutom frågade han i samband med driftstoppet en mer erfaren kollega vad han skulle göra och fick då rådet att starta om karusellen, vilket han gjorde. Den samlade bedömningen blir att ingen enskild person har gjort sig skyldig till brott och utredningen om vållande till kroppsskada läggs därför ned. Målnummer i Skaraborgs tingsrätt: B 2916-21.   Kontakt Kammaråklagare Hampus Sabel är tillgänglig på 010-562 73 37 klockan 13–14 i dag den 25 november.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20