Jouråklagaren har begärt offentlig försvarare för de fyra personer som sitter anhållna med anledning av rånet i Södertälje på fredagen.

Personerna kommer att förhöras i närvaro av sina försvarare. Ytterligare utredningsåtgärder kommer att vidtas under helgen. Senast på måndag kl. 12 ska åklagare ta ställning till om personerna ska begäras häktade.

Jouråklagaren kan bekräfta att två personer är anhållna med anledning av dagens rån mot en butik i Södertälje.

Rån i Södertälje Av utredningstekniska skäl går det för närvarande inte att ge någon detaljinformation om de anhållna personerna, inte heller om det är aktuellt med fler anhållanden. Mer information publiceras här så snart det är möjligt.

Prioriterade områden för 2013 är bland annat brott mot barn, unga lagöverträdare, sexualbrott och grov organiserad brottslighet. En stor satsning sker också inom IT-området.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan beskriver viktiga åtgärder och prioriteringar för det kommande året. Planen utgör också underlag för att följa upp verksamheten. År 2013 kommer i ännu högre grad än tidigare att präglas av samverkan med polisen. Samverkan ska öka i både det strategiska och operativa arbetet. Åklagarmyndigheten kommer också att följa och medverka i det arbete med en ny polisorganisation som nu påbörjas. Myndigheten ska vidare medverka till en bra överlämning av ekobrottsverksamheten till Ekobrottsmyndigheten så att den kan fortsätta att bedrivas effektivt. Prioriterade områden är även för 2013 unga lagöverträdare, brott mot barn, sexualbrott, våld i nära relationer samt grov organiserad brottslighet. Stor vikt kommer att läggas på handläggning av ekonomiska vinster av brott. Rättslig utveckling och tillsyn kommer att fortsätta vara viktiga inslag i verksamheten. En stor satsning sker också på IT-området. Under 2012 inleddes ett arbete med att utarbeta etiska regler för åklagarverksamheten. Det arbetet ska fortsätta under året med mål att kunna ge vägledning och stöd åt all personal.

Riksåklagaren har överklagat en dom där en man dömts av hovrätten till 17 års fängelse för mord på sin före detta hustru. Mordet skedde inför ögonen på de två gemensamma minderåriga barnen.

Frågan i målet gäller om mordet kan anses tillhöra de allvarligaste fallen av mord och att mannen därmed borde dömas till livstids fängelse. Senaste gången som Högsta domstolen uttalade sig om påföljden för mord var 2007. Sedan dess har en lagändring ägt rum som innebär att påföljden för mord är fängelse i lägst tio och högst arton år eller på livstid. I överklagandet pekar riksåklagaren bland annat på att olika domstolar förefaller göra olika bedömningar vad som, med hänsyn till lagförarbeten och praxis, ska krävas för att kvalificera ett brott till de mest allvarliga fallen av mord. Det finns därför skäl för Högsta domstolen att pröva målet. Riksåklagarens bedömning är att det inte finns några förmildrande omständigheter i målet, utan tvärtom flera försvårande och även synnerligen försvårande omständigheter. Enligt riksåklagarens mening bör påföljden därför bestämmas till fängelse på livstid.

Kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas kommenterar dagens dom mot kvinnan som förvarade skelettdelar i bostaden.

- Jag kan konstatera att domstolen gått på min linje och anser att kvinnan har handskats skymfligen med skelettdelarna och att hon handlat med uppsåt. Däremot anser man inte att det är bevisat att hon använt skelettdelar i samband med sexuella handlingar. Jag ska nu noggrant analysera domen innan jag tar ställning till om jag ska överklaga eller inte, säger kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas.

Kammaråklagare Kristina Ehrenborg Staffas vid Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för kommenter kring domen mot den sk skelettkvinnan mellan kl 15.00 och 16.00 idag måndag.

Dom kommer att meddelas av Göteborgs tingsrätt kl 14.00 idag.

Medieuppgifter i höstas ledde till att förundersökning inleddes om delar av Centrala etikprövningsnämndens verksamhet. Misstankarna gällde tjänstefel. Efter ca tre månader har förundersök­ningen idag lagts ned.

Medieuppgifter i höstas ledde till att förundersökning inleddes om delar av Centrala etikprövningsnämndens verksamhet. Misstankarna gällde tjänstefel. Efter ca tre månader har förundersök-ningen idag lagts ned. Under hösten 2012 framkom medieuppgifter som gjorde att det fanns anledning att misstänka tjänstefel inom Centrala etikpröv-nings-nämnden. Bland annat påstods att företrädare för nämnden hade antedaterat beslut inom ramen för tillsynsverk-samheten. En förundersökning om tjänstefel inleddes och har bedrivits under ca tre månaders tid. Inom ramen för förundersökningen har bland annat original-akter från nämnden granskats och jämförts med loggnings-uppgifter för när olika dokument har skapats. Dessutom har förhör hållits med personer som är anställda på nämnden. Utredningen har visat att beslut som ska ha fattats under perioden 2006-2010 slutdokumenterats i digital form först 2012, att flera protokoll saknas eller inte har justerats och att det brister i interna rutiner för bland annat arkivering och diarieföring. Förundersökningsledare är kammaråklagare Pär Andersson vid City åklagarkammare i Stockholm. Han kommenterar förunder-sökningen på följande sätt: "Flera brister i nämndens verksamhet har framkommit under utredningen, men utifrån bland annat förhör kan jag konstatera att bristerna inte är av den omfattningen att de kan föranleda straffrättsligt ansvar för tjänstefel eller något annat brott." I sammanhanget kan nämnas att anmälningar även gjorts till Justitiekanslern och Utbildningsdepartementet.

Överåklagare Mats Åhlund vid Riksenheten för polismål har beslutat lägga ned förundersökningen om hets mot folkgrupp.

Skälet är att uttalandena vid gärningstillfället enbart har spridits till ett fåtal personer. De alternativa brotten förtal och förolämpning är preskriberade. Förundersökning inleds inte heller för några andra brott vid det aktuella tillfället.

I dag har åtal väckts mot en 18-årig man som misstänks för att ha skjutit sin flickvän till döds.

Mordet begicks i Sollentuna i somras.

Överåklagare Mats Åhlund vid Riksenheten för polismål har beslutat att fortsätta driva förundersökningen om hets mot folkgrupp med anledning av den film från 2010 där företrädare för Sverigedemokraterna förekommer.

-För att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp ska det för det första vara uttalanden av en viss rasistisk karaktär, vilket jag bedömer att det kan vara. Därutöver krävs att uttalandena också har spridits till en något större krets och bland annat det behöver utredas ytterligare, säger Mats Åhlund. Uttalandena på filmerna skulle också eventuellt kunna bedömas som förolämpning, vilket är ett brott som riktar sig mot en enskild och där kravet på spridning inte finns. Ett eventuellt förolämpningsbrott är dock preskriberat. Mats Åhlund kommer också att vidta ett antal utredningsåtgärder när det gäller de järnrör som syns på filmen, för att göra en bedömning av om det kan vara fråga om förberedelse eller försök till misshandel.