Utvecklingscentrum Stockholm publicerar en RättsPM om egenmäktighet med barn. Syftet med RättsPM är att belysa ett antal av de vanligaste förekommande frågorna som kan uppstå i ärenden gällande egenmäktighet med barn. Promemorian ska bidra till en korrekt, effektiv och enhetlig handläggning. Till UC Stockholm inkommer ofta frågor från åklagare om egenmäktighet med barn då ärendena många gånger upplevs innehålla ett flertal komplexa frågor, både juridiska och praktiska. Promemorian är i allt väsentligt koncentrerad kring dessa frågeställningar.

Upplaga 19. Beskrivningar av de preparat som narkotikaklassificerats under januari 2019 har lagts till och justeringar har gjorts med anledning av att riksåklagaren har överklagat en dom avseende ringa narkotikabrott till Högsta domstolen.

Denna rättspm behandlar den misstänktes rätt till insyn i en brottsutredning (Ersätter RättsPM 2008:4)

RättsPM (2018:5) om grovt vapenbrott. Utgiven i november 2018 av Utvecklingscentrum Malmö.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gjort en översyn och uppdatering av rättspromemorian 2016:3 Handläggning av ärenden om grov misshandel mot spädbarn. I samband därmed har rättspromemorian bytt namn till Abusive head trauma och annat grovt våld mot små barn. Högsta domstolen har i NJA 2014 s. 699 gjort vägledande uttalanden om beviskraven i denna typ av mål. Den nu uppdaterade rättspromemorian Abusive head trauma och annat grovt våld mot små barn innehåller bland annat en sammanfattning av HD:s dom och en redovisning av SBU-rapporten samt en del av den kritik som riktats mot SBU-rapporten. Inom delar av den svenska läkarkåren råder oenighet om bakgrunden till fynd av allvarliga skador på hjärnan och/eller skelett hos små barn. Detta medför att det ställs stora krav på bredden i utredningen i ärenden av dessa slag. Rekommendationerna för handläggning har därför utvecklats. Därutöver så har ett flertal rättsfallsreferat lagts till.

Unga lagöverträdare och barnkonventionen I mål med unga lagöverträdare hanterar åklagaren flera frågeställningar som berörs i barnkonventionen. Hänsyn ska tas till konventionens artiklar under hela förundersökningen och under handläggningen i domstol. Barnets bästa ska stå i förgrunden och de vuxnas bemötande ska leva upp till de krav som anges i barnkonventionen. (Uppdaterad av Utvecklingscentrum Stockholm i oktober 2018.)

RättsPM 2018:4. Gränsen för straffbart tjänstefel av åklagare eller domare en analys av bl.a. NJA 2017 s. 842 Utgiven av Utvecklingscentrum Malmö i september 2018.

RättsPM 2011:4 om lag (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser. Lagen trädde i kraft den 1 april 2011. (Denna version av rättsPM är uppdaterad i september 2018)

RättsPM 2018:3 Hets mot folkgrupp på sociala medier. En rättslig vägledning utgiven av Utvecklingscentrum Malmö i juli 2018.

Denna rättspromemoria innehåller vägledning i frågor som rör åklagares handläggning av skadeståndsanspråk.

En ny bestämmelse om kroppsbesiktning för att utreda ålder trädde i kraft den 1 juli 2017. UC Stockholm har tagit fram en rättspromemoria om åldersbedömning.

RättsPM 2012:07 Sammanställning av bötespraxis Sammanställningen omfattar vissa brottstyper för vilka påföljden normalt bör bestämmas till penningböter eller dagsböter genom strafföreläggande. Senast uppdaterad i juni 2017.

Riksåklagaren har beslutat att riktlinjerna om uppsåt (RåR 2006:1) ska upphävas och ersättas med en rättspromemoria. ​ Med anledning av NJA 2016 s. 763 (likgiltighetsuppsåt) har riksåklagaren beslutat att riktlinjerna om uppsåt (RåR 2006:1) ska upphävas och ersättas med en rättspromemoria om uppsåt. Avsikten är att promemorian ska utgöra stöd för åklagarna vid bedömningen av uppsåtsfrågor och vid argumentationen i rätten.

Denna promemoria är ett led i Åklagarmyndighetens arbete att uppnå en enhetlig handläggning av hatbrotten. Syftet med promemorian är att ge vägledning för de operativa åklagare som handlägger sådana brott.

UC Malmö har uppdaterat en RättsPM som handlar om frågor, som alla åklagare hanterar i princip varje dag, nämligen partsinsyn vid frihetsberövande. Framställningar med krav på sådan insyn ställs allt oftare av advokater och misstänkta. Vad konkret ska åklagaren svara vid begäran om partsinsyn vid frihetsberövande? När ska svar lämnas, hur och av vem? Det är frågor som nu tas upp i promemorian. Rättspromemorian är uppdaterad med nya avsnitt med erfarenheter och råd om den praktiska hanteringen. Uppdaterad i oktober 2016.

Denna rättspromemoria är framtagen för att vara en vägledning vad gäller de rubricerings- och handläggningsproblem som kan uppkomma när sexualbrott begås på internet. Promemorian är indelad i en del som behandlar handläggningen och en del som behandlar rubriceringsfrågor. Avsikten är att promemorian ska vara överskådlig, lätt att hitta i och till nytta under hela ärendets gång.

Utvecklingscentrum Stockholm har gått igenom 48 domar gällande den nya penningtvättsbrottslagen. Syftet har varit att se hur den nya lagstiftningen tilllämpas och att identifiera domstolsavgöranden som kan tjäna som ledning för åklagarna.

Utvecklingscentrum Malmö har publicerat en ny rättspromemoria om strafföreläggande som ersätter RÅ:s tidigare handbok från 1998 om strafföreläggande.

Rättspromemoria med förslag till lokala överenskommelser om rutiner vid polisområden och de allmänna åklagarkamrarna.

Rekommendationer för åklagare om hantering av återbetalningsskyldighet av rättegångskostnader i form av provtagningskostnader och analyskostnader.

Utvecklingscentrum Stockholm har publicerat en ny RättsPM om bedrägeri och bidragsbrott med assistansersättning - probleminventering och rekommendationer. I promemorian beskrivs såväl reglerna om assistansersättning som rättsliga frågor och metodfrågor. Vidare redogörs för framgångsfaktorer och rekommendationer ges för hur en förundersökning gällande brott med assistansersättning kan bedrivas.

Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom samtliga domstolsbeslut under perioden 2011-10-01 – 2013-09-30 som avsett prövning av åklagarbeslut i kontaktförbudsärenden. Ett viktigt syfte har varit att identifiera avgöranden som kan vara av intresse som vägledande för åklagarnas tillämpning. Det är dock i få fall som domstolen utvecklat sina skäl och fört ett mera principiellt resonemang. Genomgången visar att åklagarbesluten fastställdes i 83 procent ärendena. Vid prövning av beslut att inte meddela kontaktförbud fastställde domstolarna i hela 95 procent av fallen. I den mån det finns några skillnader mellan åklagare och domstol i tillämpningen av kontaktförbudslagsstiftningen kan domstolarna sägas vara något mera restriktiva än åklagarna. Knappt 25 procent av åklagarbesluten att meddela kontaktförbud har hävts av domstolen. Domstolarnas prövning av meddelade kontaktförbud kommer dock ofta först när kontaktförbuden löpt en tid och förutsättningarna kan då ha förändrats vilket gör jämförelsen osäker. Slutsatsen av genomgången är att åklagarnas rättstillämpning ligger helt i linje med domstolarnas.

Här lämnas en redogörelse för de utökade möjligheterna att förverka fordon enligt 7 § TBL (Trafikbrottslagen). En uppdatering av nya rättsfall finns när det gäller olovlig körning och dess betydelse för förverkandeyrkandet. Vidare ges anvisningar för hur ägarutredningarna ska bli bättre. Utvecklingscentrum Malmö har intervjuat åklagare vars uppfattning varit att fordon inte förverkas i önskvärd utsträckning eftersom ägarutredningar saknas eller är bristfälliga. De nämnde att förhören med förarna är knapphändiga och att påståenden om att fordonet har lånats inte följs upp. I flertalet fall hålls inte förhör med den registrerade ägaren och det saknas upplysningar om huruvida vederbörande har eftersökts. I de fall den registrerade ägaren hörts delges denne oftast inte misstanke om tillåtande av olovlig körning, trots att det finns förutsättningar för det. Det har bildat utgångspunkt på förslag till riktlinjer som överlämnades till regeringen i juni 2014 och ligger till grund för de anvisningar som ges för att förbättra ägarutredningarna. När det gäller de utökade möjligheterna att förverka fordon enligt 7 § TBL finns det inget hinder mot att beakta tidigare brottslighet vid tillämpningen av den nya lydelsen av 7 § trafikbrottslagen. En av de viktigare förändringarna är att beslutsunderlaget nu omfattar både tidigare domar och strafförelägganden och åtalsunderlåtelser.

Ett RättsPM om penningtvätt har utarbetats i samarbete mellan Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten. Syftet med promemorian är främst att ge åklagare kunskap och vägledning om tillämpningen av den nya lagstiftningen.

En sammanfattning av förarbeten och rekommendationer för handläggning . Uppdaterad i mars 2015.

Ny rättspromemoria som ger styrning och vägledning för åklagaren i ärenden där den misstänkte inte är svensk medborgare. Promemorian går igenom förutsättningar och hinder för utvisning med utgångspunkt dels i brottet, dels i gärningsmannens status i Sverige.

Ny RättsPM som ger åklagaren praktisk vägledning vid medling. I promemorian beskrivs åklagarens roll, vad medling är och vad den har för plats i straffrättsprocessen. Syftet med denna promemoria är att åklagarens kunskaper om medling ska öka och att fler medlingar ska komma till stånd. I promemorian betonas även vikten av samverkan.

Utvecklingscentrum Stockholm har uppdaterat en RättsPM om bidragsbrott. Med detta upphävs RättsPM 2010:2.

Utvecklingscentrum Stockholm har uppdaterat RättsPM 2010:6 Vårdnadshavares skadeståndsskyldighet. I uppdateringen ger UC Stockholm vägledning för hur reglerna i 3 kap 5 § skadeståndslagen bör tolkas och hanteras under förundersökningen och vid rättegången.

Ny rättspromemoria som beskriver förändringarna i rättegångsbalken avseende hemlig övervakning av elektronisk kommunikation från den 1 juli 2012. Promemorian uppdaterad i augusti 2012. Utvecklingscentrum Malmö, 2012.

Rättspromemorian om artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har uppdaterats. Den behandlar rätten till en rättvis rättegång ur ett åklagarperspektiv. Utvecklingscentrum Malmö, 2012.

Denna rättspromemoria, som har tagits fram efter samråd med Datainspektionen, tar framför allt sikte på brott mot personuppgiftslagen (PUL). I PUL finns straffbestämmelsen i 49 §. Av paragrafen framgår bl.a. att den som behandlar personuppgifter i strid mot lagen kan dömas till straff. Någon särskild åtalsprövningsregel – motsvarande 5 kap. 5 § BrB – finns inte beträffande brott mot PUL. Under åren 2007-2010 har det hos Åklagarmyndigheten registrerats ca 80-100 misstankar per år om brott mot PUL. Detta ska jämföras med ärekränkningsbrotten, där antalet registrerade misstankar per år uppgår till ca 7 700. Under åren 2006-2010 finns det dessutom endast två registrerade åtal för brott mot PUL. En förklaring till det låga antalet registrerade ärenden hos Åklagarmyndigheten kan vara att brott mot PUL är ett brott där förundersökningen leds av Polisen. Detta innebär att det endast är de fall som Polisen väljer att lotta in eller redovisa som färdiga förundersökningsprotokoll, som också registreras hos Åklagarmyndigheten. Eftersom många ärekränkningsbrott numera äger rum på Internet kan det antas att ett stort antal misstankar om brott mot PUL inte anmäls eller registreras hos varken Polisen eller Åklagarmyndigheten. En orsak till detta kan vara att en del klagomål ställs direkt till Datainspektionen, som sedan gör en första gallring och därefter i några enstaka fall beslutar att polisanmäla personuppgiftsbehandlingen. En annan förklaring kan vara okunskap om regelsystemet hos dem som blivit utsatta för en kränkande publicering. I promemorian ges en del rekommendationer i syfte att tydliggöra när misstankar om brott mot PUL ska registreras och hur detta ska ske.

RättsPM 2011:09 Anvisningar för informationsöverföring till Eurojust. Handledning till åklagare gällande huruvida informationsskyldighet till Eurojust föreligger i ärenden med internationell anknytning. (Uppdaterad i mars 2019)

Vägledning för åklagare inför kontakter med Eurojust, EJN, Europol och polis- och tullsambandsmän.

Rekommendationer för åklagarens bedömning av när olovlig körning bör betraktas som grovt brott. Uppdaterad i september 2011.

Promemorian redogör för olika typer av mopeder och presenterar några rättsliga frågor. Uppdaterad september 2011.

RättsPM 2011:6 PÅFÖLJD FÖR MORD –en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009, Utvecklingscentrum Göteborg. 3 kap 1 § brottsbalken ändrades den 1 juli 2009. Lagändringen innebär att straffet för mord ska vara fängelse i minst tio år och högst arton år eller på livstid. Syftet med ändringen angavs vara att göra det möjligt för domstolarna att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet och att betydligt högre tidsbestämda straff än tidigare ska kunna dömas ut för mord. Straffskalan för mord ska användas fullt ut och fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt. I denna RättsPM refereras 81 domar (avseende 46 mordfall) meddelade efter den 1 juli 2009.

Rättspromemorian tar upp generella frågor kring företagsbot. Bilagorna innehåller bland annat riktlinjer för bedömning av företagsbotens storlek. Uppdaterad i maj 2011

Promemorian innehåller en sammanställning av avgöranden från Högsta domstolen och hovrätten som gäller lagen om sexualbrott som trädde ikraft den 1 april 2005. I RättsPM 2005:6 finns en sammanställning av rättspraxis från de första månaderna sedan lagen trädde ikraft. Detta RättsPM innehåller ytterligare domar.

Åklagares kontakter med Migrationsverket. Promemorian innehåller råd om hur åklagare ska agera i vissa situationer kring avvisning och utvisning under pågående förundersökning. Promemorian har tagits fram i samarbete med Migrationsverket.

Promemorian innehåller en analys av domar från Högsta domstolen som har betydelse när det gäller det straffbara området för hets mot folkgrupp.

Denna promemoria har upprättats för att redovisa polis och åklagares möjlig­heter att, i brottsutredande syfte, få tillgång till de inspelade samtal som finns hos larmcentralerna.

Promemorian redovisar en kartläggning av domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål, hur åklagarnas gärningsbeskrivning har behandlats och i vilken mån åtalen har ogillats.

Ska åklagares telefonnummer och förteckningar över åklagare lämnas ut? - rättslig reglering - domar från kammarrätter RättsPM 2007:14 behandlade tidigare endast utlämnande av åklagares telefonnummer. I den uppdaterade versionen tas även utlämnande av förteckningar över åklagare upp.

Rekommendationer om när olika typer av trafikbrott bör leda till att åklagaren yrkar att fordonet förverkas.

Promemorian innehåller sammanställnig av ett antal domar som avser vårdslöshet i trafik och vållande till annans död, med utgångspunkt från olika trafiksituationer.

I promemorian lämnas rekommendationer angående utländska körkort, giltiga och ogiltiga.

Granskning vid ett antal åklagarkammare av ärenden som gäller grov kvinnofridskränkning.

Under våren 2005 påbörjade Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Malmö, Hatbrottsprojektet 2005. Projektet har i sin helhet varit framåtsyftande och inriktat på åklagarkamrarnas vardagliga problem och frågor som avser hatbrott. Det främsta syftet har varit att resultatet skall kunna bidra till att ytterligare förbättra polis- och åklagararbetet med hatbrotten. Projektets granskningsunderlag har tagits fram med hjälp av Åklagarmyndighetens statistikavdelning och avser uppgifter från brottmålsdiarierna per den 31 december 2004.

Promemorian beskriver de förändringar i sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2005.

Den 1 april 2005 genomfördes genomgripande förändringar av bestämmelserna om sexualbrott. Promemorian innehåller en sammanställning av domar om lagen om sexualbrott under de nya bestämmelsernas första månader.