En ny bestämmelse om kroppsbesiktning för att utreda ålder trädde i kraft den 1 juli 2017. UC Stockholm har tagit fram en rättspromemoria om åldersbedömning.

RättsPM 2012:07 Sammanställning av bötespraxis Sammanställningen omfattar vissa brottstyper för vilka påföljden normalt bör bestämmas till penningböter eller dagsböter genom strafföreläggande. Senast uppdaterad i juni 2017.

Riksåklagaren har beslutat att riktlinjerna om uppsåt (RåR 2006:1) ska upphävas och ersättas med en rättspromemoria. ​ Med anledning av NJA 2016 s. 763 (likgiltighetsuppsåt) har riksåklagaren beslutat att riktlinjerna om uppsåt (RåR 2006:1) ska upphävas och ersättas med en rättspromemoria om uppsåt. Avsikten är att promemorian ska utgöra stöd för åklagarna vid bedömningen av uppsåtsfrågor och vid argumentationen i rätten.

I promemorian beskrivs ett antal av de vanligaste narkotikapreparaten. Upplaga 15

Denna promemoria är ett led i Åklagarmyndighetens arbete att uppnå en enhetlig handläggning av hatbrotten. Syftet med promemorian är att ge vägledning för de operativa åklagare som handlägger sådana brott.

UC Malmö har uppdaterat en RättsPM som handlar om frågor, som alla åklagare hanterar i princip varje dag, nämligen partsinsyn vid frihetsberövande. Framställningar med krav på sådan insyn ställs allt oftare av advokater och misstänkta. Vad konkret ska åklagaren svara vid begäran om partsinsyn vid frihetsberövande? När ska svar lämnas, hur och av vem? Det är frågor som nu tas upp i promemorian. Rättspromemorian är uppdaterad med nya avsnitt med erfarenheter och råd om den praktiska hanteringen. Uppdaterad i oktober 2016.

Denna rättspromemoria är framtagen för att vara en vägledning vad gäller de rubricerings- och handläggningsproblem som kan uppkomma när sexualbrott begås på internet. Promemorian är indelad i en del som behandlar handläggningen och en del som behandlar rubriceringsfrågor. Avsikten är att promemorian ska vara överskådlig, lätt att hitta i och till nytta under hela ärendets gång.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har tagit fram en rättspromemoria om handläggning om så kallat skakvåld. Den oenighet som nu råder inom den svenska läkarkåren om bakgrunden till fynd av allvarliga skador på hjärnan och/eller skelett hos spädbarn har medfört att det ställs stora krav på bredden i utredningen i ärenden om så kallat skakvåld. Högsta domstolen har i NJA 2014 s. 699 gjort vägledande uttalanden om beviskraven i denna typ av mål. Rättspromemorian Handläggning av ärenden om grov misshandel mot spädbarn innehåller en sammanställning och analys av HD:s dom. Det lämnas vidare rekommendationer för åklagarens handläggning i avvaktan på att Statens Beredning för Medicinsk utvärdering (SBU) slutför sin utvärdering av forskningsläget och det vetenskapliga stödet för diagnosmodellen. I en bilaga till rättspromemorian återfinns vidare korta referat av ett antal hovrättsavgöranden som tillkommit efter HD:s dom.

I mål med unga lagöverträdare hanterar åklagaren flera frågeställningar som berörs i barnkonventionen. Hänsyn ska tas till konventionens artiklar under hela förundersökningen och under handläggningen i domstol. Barnets bästa ska stå i förgrunden och de vuxnas bemötande ska leva upp till de krav som anges i barnkonventionen. Uppdaterad i maj 2016.

Rättspromemoria om barn under 15 år som begår brott. I denna promemoria görs en genomgång av de bestämmelser som rör utredningar enligt Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Uppdaterad i maj 2016.

Utvecklingscentrum Stockholm har gått igenom 48 domar gällande den nya penningtvättsbrottslagen. Syftet har varit att se hur den nya lagstiftningen tilllämpas och att identifiera domstolsavgöranden som kan tjäna som ledning för åklagarna.

Utvecklingscentrum Malmö har publicerat en ny rättspromemoria om strafföreläggande som ersätter RÅ:s tidigare handbok från 1998 om strafföreläggande.

Rättspromemoria med förslag till lokala överenskommelser om rutiner vid polisområden och de allmänna åklagarkamrarna.

Rekommendationer för åklagare om hantering av återbetalningsskyldighet av rättegångskostnader i form av provtagningskostnader och analyskostnader.

Utvecklingscentrum Stockholm har publicerat en ny RättsPM om bedrägeri och bidragsbrott med assistansersättning - probleminventering och rekommendationer. I promemorian beskrivs såväl reglerna om assistansersättning som rättsliga frågor och metodfrågor. Vidare redogörs för framgångsfaktorer och rekommendationer ges för hur en förundersökning gällande brott med assistansersättning kan bedrivas.

Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom samtliga domstolsbeslut under perioden 2011-10-01 – 2013-09-30 som avsett prövning av åklagarbeslut i kontaktförbudsärenden. Ett viktigt syfte har varit att identifiera avgöranden som kan vara av intresse som vägledande för åklagarnas tillämpning. Det är dock i få fall som domstolen utvecklat sina skäl och fört ett mera principiellt resonemang. Genomgången visar att åklagarbesluten fastställdes i 83 procent ärendena. Vid prövning av beslut att inte meddela kontaktförbud fastställde domstolarna i hela 95 procent av fallen. I den mån det finns några skillnader mellan åklagare och domstol i tillämpningen av kontaktförbudslagsstiftningen kan domstolarna sägas vara något mera restriktiva än åklagarna. Knappt 25 procent av åklagarbesluten att meddela kontaktförbud har hävts av domstolen. Domstolarnas prövning av meddelade kontaktförbud kommer dock ofta först när kontaktförbuden löpt en tid och förutsättningarna kan då ha förändrats vilket gör jämförelsen osäker. Slutsatsen av genomgången är att åklagarnas rättstillämpning ligger helt i linje med domstolarnas.

Här lämnas en redogörelse för de utökade möjligheterna att förverka fordon enligt 7 § TBL (Trafikbrottslagen). En uppdatering av nya rättsfall finns när det gäller olovlig körning och dess betydelse för förverkandeyrkandet. Vidare ges anvisningar för hur ägarutredningarna ska bli bättre. Utvecklingscentrum Malmö har intervjuat åklagare vars uppfattning varit att fordon inte förverkas i önskvärd utsträckning eftersom ägarutredningar saknas eller är bristfälliga. De nämnde att förhören med förarna är knapphändiga och att påståenden om att fordonet har lånats inte följs upp. I flertalet fall hålls inte förhör med den registrerade ägaren och det saknas upplysningar om huruvida vederbörande har eftersökts. I de fall den registrerade ägaren hörts delges denne oftast inte misstanke om tillåtande av olovlig körning, trots att det finns förutsättningar för det. Det har bildat utgångspunkt på förslag till riktlinjer som överlämnades till regeringen i juni 2014 och ligger till grund för de anvisningar som ges för att förbättra ägarutredningarna. När det gäller de utökade möjligheterna att förverka fordon enligt 7 § TBL finns det inget hinder mot att beakta tidigare brottslighet vid tillämpningen av den nya lydelsen av 7 § trafikbrottslagen. En av de viktigare förändringarna är att beslutsunderlaget nu omfattar både tidigare domar och strafförelägganden och åtalsunderlåtelser.

Ett RättsPM om penningtvätt har utarbetats i samarbete mellan Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten. Syftet med promemorian är främst att ge åklagare kunskap och vägledning om tillämpningen av den nya lagstiftningen.

Internationella verkställighetslagen att det går att överföra straffverkställighet till och från Sverige. Promemorian redogör för regelverket.

En sammanfattning av förarbeten och rekommendationer för handläggning . Uppdaterad i mars 2015.

Barn som vittnen i brottmål – Konflikten mellan vårdnadshavarens bestämmanderätt och utredningsintresset Rättegångsbalken ger inga klara svar när ett vittne är ett barn under 15 år vilket medför att både rättsliga och praktiska frågor kan uppkomma. Den centrala rättsliga frågan är hur rättegångsbalkens regler, vilka medger att förhör hålls med var och en, förhåller sig till föräldrabalkens regler. Denna rättspromemoria är framtagen för att vara en vägledning för åklagare vad gäller några av de rättsliga och praktiska frågor som kan uppkomma i ärenden där barn är vittnen i brottmål. Syftet med promemorian är att ge rekommendationer om hur frågorna ska hanteras och därigenom åstadkomma större enhetlighet. Utvecklingscentrum Göteborg kommer med anledning av de nya rekommendationerna att se över handböckerna ”Handläggning av fridskränkningsbrotten” och ”Handläggning av ärenden gällande övergrepp mot barn”.

Med anledning av att åtalsprövningsregeln för ärekränkningsbrotten ändras 1 juli 2014 har en ny RättsPM tagits fram. Rättspromemorian syftar till att ge vägledning till åklagare när ett åtal för ärekränkningsbrott av särskilda skäl ska anses vara påkallat från allmän synpunkt. Brotten förtal, grovt förtal och förolämpning kan äga rum på olika sätt och i olika medier. Om brotten äger rum i tryckta skrifter eller i andra medier som åtnjuter ett grundlagsskydd är JK ensam åklagare. För att klargöra gränsdragningen mellan JK:s behörighet och allmän åklagares behörighet har JK upprättat en promemoria om kompetensfördelningen. Denna rättspromemoria syftar även till att ge ytterligare rekommendationer kring kompetensfördelningen mellan JK och allmän åklagare. Slutligen innehåller rättspromemorian något om konkurrensfrågor. Det kan konstateras att en del förfaranden, t.ex. omfattande verbala trakasserier av en annan person, utpekande av någon brottslig eller grova rasistiska eller homofobiska uttalanden, inte bara skulle kunna klassificeras som ärekränkningsbrott utan även andra brott, t.ex. brott mot PUL, ofredande, falsk tillvitelse eller hets mot folkgrupp.

Promemoria ger rekommendationer om hur bestämmelserna om den misstänktes och försvararens rätt till insyn under en brottsutredning ska tillämpas. Uppdaterad i mars 2014.

Ny rättspromemoria som ger styrning och vägledning för åklagaren i ärenden där den misstänkte inte är svensk medborgare. Promemorian går igenom förutsättningar och hinder för utvisning med utgångspunkt dels i brottet, dels i gärningsmannens status i Sverige.

Ny RättsPM som ger åklagaren praktisk vägledning vid medling. I promemorian beskrivs åklagarens roll, vad medling är och vad den har för plats i straffrättsprocessen. Syftet med denna promemoria är att åklagarens kunskaper om medling ska öka och att fler medlingar ska komma till stånd. I promemorian betonas även vikten av samverkan.

Utvecklingscentrum Stockholm har uppdaterat en RättsPM om bidragsbrott. Med detta upphävs RättsPM 2010:2.

Utvecklingscentrum Stockholm har uppdaterat RättsPM 2010:6 Vårdnadshavares skadeståndsskyldighet. I uppdateringen ger UC Stockholm vägledning för hur reglerna i 3 kap 5 § skadeståndslagen bör tolkas och hanteras under förundersökningen och vid rättegången.

Metodstöd för s.k barnsexturismärenden och uppföljning av tidigare granskningsprojekt. Utvecklingscentrum Göteborg har genomfört en uppföljning av ett tidigare tillsyns- och granskningsprojekt av s.k. barnsexturismärenden (rapporten Barnsexturism – ett granskningsprojekt publicerades i december 2011). Syftet med uppföljningen har varit att - granska den fortsatta handläggningen av de ärenden som omfattades av det ovan nämnda tillsyns- och granskningsprojektet 2011 och - utarbeta ett metodstöd som ska vara ett lättillgängligt komplement till handboken. Rättslig hjälp i brottmål och handboken. Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn.

UC Stockholm har tagit fram en rättspromemoria om åklagarens viktiga uppgift att föra målsägandens skadeståndstalan. Promemorian lämnar vägledning för hur åklagaren bör agera i olika situationer. Syftet är ge förutsättningar för en kvalitativ, effektiv och enhetlig handläggning av brottsoffrens skadeståndsanspråk. I promemorians första del, som är inriktad på det praktiska åklagararbetet, följer framställningen i huvudsak förloppet i ett vanligt mål från anmälan till processen i hovrätten. Här finns också en beskrivning av åklagarens roll i förhållande till målsägarbiträdet. Del 2 är mer teoretisk och beskriver bland annat huvuddragen i skadeståndslagen. Den avslutande delen beskriver hur innehållet i promemorian kan implementeras.

Ny rättspromemoria som beskriver förändringarna i rättegångsbalken avseende hemlig övervakning av elektronisk kommunikation från den 1 juli 2012. Promemorian uppdaterad i augusti 2012. Utvecklingscentrum Malmö, 2012.

Rättspromemorian om artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har uppdaterats. Den behandlar rätten till en rättvis rättegång ur ett åklagarperspektiv. Utvecklingscentrum Malmö, 2012.

Denna rättspromemoria, som har tagits fram efter samråd med Datainspektionen, tar framför allt sikte på brott mot personuppgiftslagen (PUL). I PUL finns straffbestämmelsen i 49 §. Av paragrafen framgår bl.a. att den som behandlar personuppgifter i strid mot lagen kan dömas till straff. Någon särskild åtalsprövningsregel – motsvarande 5 kap. 5 § BrB – finns inte beträffande brott mot PUL. Under åren 2007-2010 har det hos Åklagarmyndigheten registrerats ca 80-100 misstankar per år om brott mot PUL. Detta ska jämföras med ärekränkningsbrotten, där antalet registrerade misstankar per år uppgår till ca 7 700. Under åren 2006-2010 finns det dessutom endast två registrerade åtal för brott mot PUL. En förklaring till det låga antalet registrerade ärenden hos Åklagarmyndigheten kan vara att brott mot PUL är ett brott där förundersökningen leds av Polisen. Detta innebär att det endast är de fall som Polisen väljer att lotta in eller redovisa som färdiga förundersökningsprotokoll, som också registreras hos Åklagarmyndigheten. Eftersom många ärekränkningsbrott numera äger rum på Internet kan det antas att ett stort antal misstankar om brott mot PUL inte anmäls eller registreras hos varken Polisen eller Åklagarmyndigheten. En orsak till detta kan vara att en del klagomål ställs direkt till Datainspektionen, som sedan gör en första gallring och därefter i några enstaka fall beslutar att polisanmäla personuppgiftsbehandlingen. En annan förklaring kan vara okunskap om regelsystemet hos dem som blivit utsatta för en kränkande publicering. I promemorian ges en del rekommendationer i syfte att tydliggöra när misstankar om brott mot PUL ska registreras och hur detta ska ske.

Syftet med promemorian är att vara ett hjälpmedel för åklagare som handlägger ärenden om barnpornografibrott. Promemorians första del behandlar frågor som rör förundersökningen och rättegången. Den andra delen innehåller en redogörelse för domstolspraxis. Handläggning och domstolspraxis samt ny lagstiftning från den 1 juni 2010 och den 1 januari 2011.

Vägledning för åklagare inför kontakter med Eurojust, EJN, Europol och polis- och tullsambandsmän.

RättsPM 2011:09 Anvisningar för informationsöverföring till Eurojust Handledning till åklagare gällande huruvida informationsskyldighet till Eurojust föreligger i ärenden med internationell anknytning.

Rekommendationer för åklagarens bedömning av när olovlig körning bör betraktas som grovt brott. Uppdaterad i september 2011.

Promemorian redogör för olika typer av mopeder och presenterar några rättsliga frågor. Uppdaterad september 2011.

RättsPM 2011:6 PÅFÖLJD FÖR MORD –en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009, Utvecklingscentrum Göteborg. 3 kap 1 § brottsbalken ändrades den 1 juli 2009. Lagändringen innebär att straffet för mord ska vara fängelse i minst tio år och högst arton år eller på livstid. Syftet med ändringen angavs vara att göra det möjligt för domstolarna att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet och att betydligt högre tidsbestämda straff än tidigare ska kunna dömas ut för mord. Straffskalan för mord ska användas fullt ut och fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt. I denna RättsPM refereras 81 domar (avseende 46 mordfall) meddelade efter den 1 juli 2009.

HD:s dom den 19 april 2011 om bland annat bedömningen av straffvärdet och kriterierna för grov misshandel.

Rättspromemorian tar upp generella frågor kring företagsbot. Bilagorna innehåller bland annat riktlinjer för bedömning av företagsbotens storlek. Uppdaterad i maj 2011

RättsPM 2011:4 om lag (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser. Lagen träder i kraft den 1 april 2011. Uppdaterad april 2014 Förstörandelagen i sammandrag: Syftet med lagen är att förhindra spridning av farliga substanser som är på väg att klassificeras som narkotika eller hälsofarlig vara. I avvaktan på att regeringen beslutar om att förklara en substans som narkotika eller hälsofarlig eller i avvaktan på att beslutet ska träda i kraft, är det till skydd för enskildas liv och hälsa möjligt att omhänderta och förstöra vissa substanser som kan antas komma att användas i missbrukssyfte. Polismän och tulltjänstemän ges rätt att omhänderta substanser. Åklagare får besluta om förstörande. I ärenden av enkel beskaffenhet får även tullåklagare besluta om förstörande. Utredningen och besluten enligt förstörandelagen ska handläggas huvudsakligen enligt förvaltningslagen. Åklagarens beslut kan överklagas till allmän domstol. I domstol ska ärendelagen tillämpas.

Promemorian innehåller en sammanställning av avgöranden från Högsta domstolen och hovrätten som gäller lagen om sexualbrott som trädde ikraft den 1 april 2005. I RättsPM 2005:6 finns en sammanställning av rättspraxis från de första månaderna sedan lagen trädde ikraft. Detta RättsPM innehåller ytterligare domar.

Åklagares kontakter med Migrationsverket. Promemorian innehåller råd om hur åklagare ska agera i vissa situationer kring avvisning och utvisning under pågående förundersökning. Promemorian har tagits fram i samarbete med Migrationsverket.

Promemorian beskriver bland annat förutsättningarna för att använda provokativa åtgärder som metod. Se också riksåklagarens riktlinjer 2007:1 "Handläggning av provokativa åtgärder".

Promemorian innehåller en analys av domar från Högsta domstolen som har betydelse när det gäller det straffbara området för hets mot folkgrupp.

När flera åklagare handlägger samma ärende. I promemorian diskuteras i vilka fall det kan vara lämpligt att vara fler än en åklagare som samtidigt handlägger ett ärende, och hur man i sådana fall kan och bör fördela arbetsuppgifterna. Förstärkt åklagarfunktion - när flera åklagare handlägger samma ärende. När är det lämpligt att förstärka åklagarfunktionen, hur kan man fördela arbetsuppgifterna och vad bör man tänka på?

Syftet med promemorian är att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer.

Denna promemoria har upprättats för att redovisa polis och åklagares möjlig­heter att, i brottsutredande syfte, få tillgång till de inspelade samtal som finns hos larmcentralerna.

Subutex är ett narkotikaklassat läkemedel. Promemorian ger vägledning om storleken på en missbruksdos, farlighetsbedömning av Subutex i förhållande till annan narkotika samt gränsdragningen mellan ringa, normalbrott och grovt narkotikabrott.

Investeringsbedrägeri innebär att någon förmås att göra en investering av något slag och av betydande belopp. Brottsligheten är ofta organiserad och gränsöverskridande. Rapporten innehåller slutsatser och överväganden om handläggning av investeringsbedrägerier. Den har tagits fram gemensamt av Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Promemorian redovisar en kartläggning av domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål, hur åklagarnas gärningsbeskrivning har behandlats och i vilken mån åtalen har ogillats.

Ska åklagares telefonnummer och förteckningar över åklagare lämnas ut? - rättslig reglering - domar från kammarrätter RättsPM 2007:14 behandlade tidigare endast utlämnande av åklagares telefonnummer. I den uppdaterade versionen tas även utlämnande av förteckningar över åklagare upp.

Denna promemoria behandlar ett flertal underrättsavgöranden, samt en mera detaljerad genomgång av lagförarbetena.

Promemorian innehåller en utförlig redogörelse för tingsrätts- och hovrättsdomar som avser vapenbrott.

Rekommendationer om när olika typer av trafikbrott bör leda till att åklagaren yrkar att fordonet förverkas.

Promemorian innehåller sammanställnig av ett antal domar som avser vårdslöshet i trafik och vållande till annans död, med utgångspunkt från olika trafiksituationer.

I promemorian lämnas rekommendationer angående utländska körkort, giltiga och ogiltiga.

Promemorian utgår från en HD-dom i juli 2006. Den ger rekommendationer för åklagare om straffmätning vid flerfaldig brottslighet som avser våldtäkt mot barn och/eller sexuellt utnyttjande av flera barn.

Granskning vid ett antal åklagarkammare av ärenden som gäller grov kvinnofridskränkning.

Promemorian redogör för en HD-dom som behandlar frågan om en sexuell handling med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag. Ett antal slutsatser redovisas.

Förgripelse mot tjänsteman är en gärning som sker otillbörligen, för att hindra, framtvinga eller hämnas viss myndighetsutövning och som medför lidande, skada eller annan olägenhet. Promemorian redogör för när brottsrubriceringen kan vara aktuell.

Redogörelse och slutsatser av två HD-domar där Högsta domstolen dömt för sexuellt utnyttjande av barn.

Rekommendationer, 6 kap 9 § utlänningsförordningen.

Under våren 2005 påbörjade Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Malmö, Hatbrottsprojektet 2005. Projektet har i sin helhet varit framåtsyftande och inriktat på åklagarkamrarnas vardagliga problem och frågor som avser hatbrott. Det främsta syftet har varit att resultatet skall kunna bidra till att ytterligare förbättra polis- och åklagararbetet med hatbrotten. Projektets granskningsunderlag har tagits fram med hjälp av Åklagarmyndighetens statistikavdelning och avser uppgifter från brottmålsdiarierna per den 31 december 2004.

Promemorian beskriver de förändringar i sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2005.

Den 1 april 2005 genomfördes genomgripande förändringar av bestämmelserna om sexualbrott. Promemorian innehåller en sammanställning av domar om lagen om sexualbrott under de nya bestämmelsernas första månader.

Domen är vägledande när det gäller synen på hur straffvärdet ska bedömas och straffmätning ske vid vållande till annans död, grovt brott, och grovt rattfylleri.