Åklagarmyndigheten

Riktlinjer

Här finns Riksåklagarens riktlinjer (RåR) och Åklagarmyndighetens riktlinjer (ÅMR)
  • RåR 2016:1 Hantering av provokativa åtgärder och infiltrationsåtgärder

    Datum: 2016-10-26

    Riktlinjerna behandlar dels grundläggande materiella förutsättningar för provokativa åtgärder och infiltrationsåtgärder, dels åklagarens formella hantering rörande beslutsfattare, beslutsunderlag, genomförande och registrering. Avsikten är att skapa klara och tydliga rutiner som främjar en enhetlig, förutsebar och rättssäker tillämpning när provokativa åtgärder eller infiltrationsåtgärder används under förundersökning.

  • RåR 2006:03 Handläggning av ungdomsärenden

    Datum: 2016-04-26

    Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden. I dessa riktlinjer lyfts fram ett antal frågor av väsentlig betydelse för en enhetlig tillämpning av lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Lagen innehåller särskilda bestämmelser för mål och ärenden där den misstänkte inte har fyllt 21 år. Riktlinjerna omfattar emellertid endast handläggningen av misstänkta som är under 18 år. Konsoliderad version 2016-04-01

  • RåR 2015:02 Kontaktförbud

    Datum: 2015-06-01

    Ny RåR om kontaktförbud. Samtidigt har handboken fått ytterligare översyn. Det konstateras också att beslut måste motiveras tillräckligt utförligt. ​ Åklagarmyndigheten har under en följd av år fortlöpande arbetat med att kvalitetssäkra och förbättra hanteringen av kontaktförbudsärenden. Den tillsyn som genomfördes 2008 av Utvecklingscentrum Göteborg visade att handläggningen rent allmänt höll god kvalitet men att det också fanns viktiga förbättringsområden när det gäller åklagarens hantering av kontaktförbud. Ett resultat blev den handbok om besöksförbud, nu kontaktförbud, som kom hösten 2010. Syftet var att ge ett konkret och handfast stöd i handläggningen. Iakttagelserna från granskningen år 2008 har följts upp i den kontaktförbudsgranskning som genomfördes 2012-2013. Av tillsynsrapporten framgår att det skett förbättringar men att det krävs fortsatt arbete på området. Handboken om kontaktförbud undergick ytterligare en översyn för att ge tydligare handledning i fråga om kommunikationsskyldigheten i kontaktförbudsärenden. Under hösten 2014 anordnade Utvecklingscentrum Göteborg ett erfarenhetsseminarium gällande risk- och proportionalitetsbedömningar för åklagare som hanterar kontaktförbudsärenden. För att ge ytterligare stöd för risk- proportionalitetsbedömningarna har utarbetats riktlinjer för detta, RåR 2015:2, vilka träder i kraft den 1 juni 2015. Motiveringar av beslut i kontaktförbudsärenden är fortsatt ett förbättringsområde. Trots påpekanden i tillsynsrapport, handbok och förbättrade Cåbra-mallar kvarstod det vid granskningen 2012 brister i alltför många ärenden (Tillsynsrapport 2013:4, sid 5). Under hösten 2014 – våren 2015 har vidare JO i en serie granskningar av beslutsmotiveringarna konstaterat att motiveringarna i 30-50 % av ärendena inte uppfyller lagens krav. I en remiss till Åklagarmyndigheten har JO nu begärt yttrande över iakttagelserna samt en redogörelse för vilka åtgärder myndigheten finner skäl att vidta med anledning av iakttagelserna vid inspektionerna. I handboken om kontaktförbud, avsnitt 5, finns en bra handledning att tillgå för hur kontaktförbudsbesluten ska motiveras. Åklagarmyndigheten kommer likväl att se över och ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som kan komma att behöva vidtas med anledning av JO:s iakttagelser.

  • RåR 2015:01 Restriktioner och långa häktningstider

    Datum: 2015-05-05

    Syftet med riktlinjerna är att minska användandet av restriktioner, att ge åklagarna stöd i de risk- och proportionalitetsbedömningar som ska göras samt att bidra till att restriktionsbestämmelserna tillämpas på ett rättsenligt och enhetligt sätt.

  • RåR 2014:01 Etiska riktlinjer

    Datum: 2014-06-17

    Etiska riktlinjer för åklagarväsendet Åklagare fattar beslut som kan ha stor betydelse för enskilda personer. Både åklagare och andra anställda inom åklagarväsendet möter dagligen många människor som på olika sätt är berörda av vårt arbete. Inte sällan ställs vi inför svåra avvägningar. De etiska riktlinjerna ska vara ett stöd för alla anställda inom Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, både i beslutsfattandet och i det dagliga förhållningssättet inom och utom arbetet. Riktlinjerna ska bidra till hög kvalitet i verksamheten och därmed till att skapa förtroende för myndigheterna och de beslut som fattas inom dem. Riktlinjerna har föregåtts av diskussioner på ett stort antal arbetsplatser inom åklagarväsendet. De gäller tillsvidare, men ska efterhand uppdateras utifrån de behov som uppstår. Avsikten är att riktlinjerna också ska användas i interna utbildningar och i fortsatta diskussioner på arbetsplatserna.

  • Företagsbot och straff

    Datum: 2014-06-04

    Riktlinjer avseende belopp och straffmätning vid miljö- och arbetsmiljöbrott.

  • RåR 2013:01 Riktlinjer om överprövning och annan prövningsverksamhet (Uppdaterad 2015-09-29)

    Datum: 2013-11-25

    Riksåklagaren har beslutat om riktlinjer för överprövning och annan prövningsverksamhet (RåR 2013:1) som träder i kraft den 1 januari 2014. Genom riktlinjerna ger riksåklagaren vägledning för handläggningen av ärenden som rör överprövning och omprövning av åklagares beslut i brottmålsfrågor samt åklagares prövning av polismyndigheters och annan brottsutredande myndighets beslut i brottmålsfrågor.

  • RåR 2012:01 Underrättelser om hemliga tvångsmedel

    Datum: 2012-07-01

    Riktlinjerna, som träder i kraft den 1 juli 2012, utgör en uppdatering av RåR 2007:3. Riktlinjerna behandlar bl a i vilka situationer den som utsätts för vissa former av hemliga tvångsmedel skall underrättas om det.

  • RåR 2008:02 - FUbegränsning och åtalsunderlåtelse

    Datum: 2008-07-01

    Riktlinjerna ger vägledning för åklagarnas tillämpning av reglerna i rättegångsbalken (RB) om förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse. Riktlinjerna ska tillgodose intresset av enhetlighet i tillämpningen (konsoliderad version juli 2016).

  • RåR 2007:03 Underrättelser om hemliga tvångsmedel

    Datum: 2008-01-01

    Personer som varit utsatta för hemliga tvångsmedel som exempelvis hemlig teleavlyssning, teleövervakning ska i efterhand underrättas av åklagaren. På grund av sekretess kan dock i vissa fall underrättelsen skjutas upp. Riktlinjerna beskriver åklagarens handläggningsrutiner.

  • RåR 2007:01 Handläggning av provokativa åtgärder (Uppdaterad 2007-12-20)

    Datum: 2007-03-12

    Provokativa åtgärder är en spanings- och utredningsmetod som inte är reglerad i lag. Riktlinjerna behandlar åklagarens formella hantering av provokativa åtgärder som riskerar att föranleda någon att begå ett brott. Avsikten är att skapa klara och tydliga rutiner så att åklagarnas hantering främjar en enhetlig, förutsebar och rättssäker tillämpning när provokativa åtgärder används under förundersökningen.

  • RåR 2006:05 Bedrägligt beteende

    Datum: 2006-12-20

    Riktlinjerna behandlar frågan om i vilka fall åtal är påkallat från allmän synpunkt vid så kallat snyltningsbrott. Riktlinjerna beskriver bedömningen av om åtal är påkallat utifrån värdet av det som tillhandahållits samt graden av vilseledande.

  • RåR 2006:01 Uppsåt

    Datum: 2006-03-17

    Riktlinjerna är avsedda att tjäna som vägledning för åklagarnas bedömning av uppsåtsfrågan och argumentationen i rätten. Dokumentet innehåller beskrivningar på olika slags uppsåt samt praktiska exempel. RåR 2006:1 finns i två versioner med olika grafisk form, men med identiskt innehåll.