Åklagarmyndighetens

Resning

Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft kan ändras. Det vanligaste skälet till att bevilja resning är att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter det att domen vunnit laga kraft.

När åklagaren eller den som har dömts i ett brottmål inte längre får överklaga domen till en högre domstolsinstans kallas det att domen har vunnit laga kraft. En lagakraftvunnen dom kan normalt inte upphävas. Det hänger samman med att medborgarna ska kunna lita på att domar gäller.

När en dom vunnit laga kraft medför det också ett definitivt slut på förundersökningen om den brottslighet som domen gäller. Efter detta får polis och åklagare normalt inte vidta några nya utredningsåtgärder om samma sak.

Resning i Högsta domstolen

En av få möjligheter som finns att angripa en lagakraftvunnen dom är att med stöd av nya omständigheter eller bevis ansöka om och beviljas resning. Ett beslut om resning innebär att den gamla domen upphävs och att det normalt blir en ny rättegång. När det gäller en dom som har meddelats av en hovrätt är det Högsta domstolen som beslutar om resning. Om det är klart att det inte finns skäl för att bevilja resning brukar Högsta domstolen direkt avslå ansökan. I andra fall ska riksåklagaren yttra sig över ansökan. Den som vill ansöka om resning av en hovrättsdom kan också vända sig till riksåklagaren för att få hjälp.

Resning i hovrätten

När det gäller en dom som har meddelats av en tingsrätt är det den hovrätt som tingsrätten hör till som beslutar om resning. I sådana fall är det  en åklagare vid den åklagarkammare som hör till tingsrätten som är motpart i resningsärendet.

Vem kan begära resning?

Det är i princip den som påstår att domen är felaktig som måste visa att det finns skäl för att bevilja resning. När det gäller fällande domar i brottmål är det därför i första hand en uppgift för den som har dömts. Det är en väsentlig skillnad mot brottmålsprocessen där det är åklagaren som ska bevisa att den misstänkte är skyldig.

Antalet resningsärenden

Resningsärenden är ofta mycket omfattande och massmedialt uppmärksammade. Under 2017 registrerades 27 nya resningsärenden, 2016 registrerades 35 nya resningsärenden och 2015 var motsvarande siffra 34.

Åren 2013 och 2014 var antalet resningsärenden betydligt fler. Ökningen dessa år kan huvudsakligen förklaras av Högsta domstolens beslut om resning i ett mål om skattebrott, där domstolen fann att den svenska regleringen med skattebrott och skattetillägg i två olika förfaranden mot en och samma person är oförenlig med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott enligt Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga.

Endast en ytterst liten andel av alla ansökningar om resning som kommer in till Högsta domstolen beviljas.