Åklagarmyndigheten

Häktningstider och restriktioner

Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att personen håller sig undan, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.

Det är domstolen som beslutar om häktning efter begäran från åklagare. Efter tillstånd från domstolen kan åklagaren besluta att den häktade får restriktioner, dvs. att endast ha begränsad rätt att umgås med andra personer eller att ta emot besök och tala i telefon.

Att häktning och restriktioner behövs i den omfattning som är aktuell i Sverige är delvis en följd av det rättegångssystem vi har, där stor vikt läggs vid vad misstänkta och vittnen säger vid själva rättegången. Därför är det viktigt att det går att hindra att den misstänkta personen påverkar t.ex. brottsoffer och vittnen före rättegången.

Ska häktestiderna och tiden med restriktioner kunna minska i någon större omfattning krävs att rättsprocessen ändras så att det blir möjligt att lägga större vikt vid vad misstänkta och förhörspersoner sagt under utredningstiden. Detta har prövats med framgång i bland annat våra nordiska grannländer.

En offentlig utredning, Häktesutredningen, har lämnat förslag som syftar till att minska användningen av häktning och restriktioner.

Häktning av unga misstänkta

Antalet häktade personer under 20 år har utvecklats på följande sätt under de senaste åren:

År Ålder 15-17 år Ålder 18-20 år
2010 155 1 327
2011 122 1 256
2012 123 1 005
2013 119 938
2014 125 884
2015 140 795
2016  167  870 

 

Att antalet varierar från år till år beror bland annat på variationer i den faktiska brottsligheten. När det gäller så låga antal som drygt 100 ger faktorer i de enskilda fallen genomslag i statistiken, t.ex. hur grova brotten varit, hur många som har misstänkts och om det varit möjligt att använda något alternativ till häktning.

2016 ökade antalet häktade ungdomar jämfört med föregående år. Samtidigt blev häktningstiderna kortare. Ökningen var särskilt stor i Västerås och Göteborg. I Västerås hänförs ökningen till tre enskilda ärenden om allvarlig brottslighet, medan det i Göteborg handlar om bostadslösa ungdomar som främst begår tillgreppsbrott.

Skälet till att så få unga i åldern 15 till 17 år häktas är att personer under 18 år enligt barnkonventionen och svensk lag bara i undantagsfall (synnerliga skäl) ska vara häktade och ha restriktioner.

Kravet på synnerliga skäl innebär att personer under 18 år häktas främst när de är misstänkta för mycket allvarliga brott eller när det finns andra starka skäl för häktning. Det kan vara helt nödvändigt att den unga personen inte kan försvåra brottsutredningen genom att undanröja bevis eller påverka brottsoffer och vittnen, som ofta också är unga. Det är dock viktigt att häktningstiden för unga hålls så kort som möjligt och att den unga personen i så stor utsträckning som möjligt tillåts träffa sin familj och ha dagligt umgänge med andra människor.

Åklagarmyndighetens riktlinjer

I april 2015 beslutade riksåklagaren om riktlinjer för åklagare om häktning och restriktioner. Syftet är främst att minska användningen av restriktioner för häktade.

Riktlinjerna innebär bland annat att åklagaren ska motivera skälen till varje enskild restriktion och att det ska dokumenteras. De olika restriktionerna ska också fortlöpande omprövas. När det gäller unga misstänkta anges bland annat att restriktionerna måste övervägas mycket noggrant och att det ställs högre krav på brottslighetens allvar än när det gäller brott som har begåtts av vuxna. Åklagaren bör redan från början vara generös med att tillåta kontakter mellan föräldrar och barn.

Under 2017 kommer riktlinjerna att utvärderas.

.