42 procent av befolkningen uppger att man har stort förtroende för åklagares sätt att bedriva sitt arbete, vilket är i princip på samma nivå som 2022 (43 procent). På så sätt går åklagare emot trenden för övriga rättsväsendet, där förtroendet minskar. Polisen minskar med fyra procentenheter, liksom rättsväsendet i sin helhet.
Förtroendet för åklagare ökade efter den första mätningen 2007 fram till och med 2009, för att sedan vara i princip oförändrat fram till en minskning 2017. Därefter har andelen ökat igen.
Resultatet i NTU stämmer ganska väl överens med det i Kantar Publics (tidigare Sifo) Anseendeundersökning, där flera myndigheter i rättsväsendet visar relativt stora minskningar medan Åklagarmyndigheten har en marginell, ej statistiskt säkerställd, minskning. Myndigheten har deltagit i Anseendeundersökningen sedan 2013. Resultaten var mycket stabila fram till och med 2019, men sedan 2020 befinner vi oss på en högre platå.
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer