Nya riktlinjer om anhållande av unga

Sedan den 2 maj 2017 gäller nya riktlinjer om frihetsberövande av unga misstänkta (15–17 år) genom en ändring i riksåklagarens riktlinjer om handläggning av ungdomsärenden.
bildpåfängelsedörr

Skälet till att riktlinjerna har ändrats är att rättsutvecklingen har gått mot ett alltmer stärkt barnperspektiv och en ökad försiktighet med att frihetsberöva barn.

Enligt FN:s barnkonvention får barn frihetsberövas endast som en sista utväg och för kortast möjliga tid. JO har i ett beslut 2016 uttryckt att unga endast undantagsvis kan anhållas och att försök till stöld inte var ett tillräckligt allvarligt brott för att anhålla en 15-åring oavsett hur starka skälen för det var. HD prövade 2015 ett ärende med en 15-åring som var åtalad för att under två olika tidsperioder gjort sig skyldig till grov stöld och andra tillgreppsbrott i samband med att han avvikit från sitt HBV-hem. Enligt HD får unga personer häktas endast i sällsynta undantagsfall och domstolen bedömde att det inte fanns synnerliga skäl för häktning.

I de nya riktlinjerna (Riksåklagarens riktlinjer 2006:3) har det gjorts tydligare när det finns synnerliga skäl för att anhålla en ung misstänkt utifrån det förändrade rättsläget. För brott där straffmätningsvärdet (straffet med avdrag för att den misstänkte är ung) ligger på bötesnivå finns ett absolut hinder mot att anhålla unga misstänkta. För att nå upp till synnerliga skäl krävs i princip att det är fråga om brott där straffmätningsvärdet överstiger en månads fängelse. Om brottet inte är mycket allvarligt måste det finnas starka skäl för att en ungdom ska få anhållas. 

Publicerad 2017-05-17

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Korruption – ett hål svårt att ta sig upp ifrån

    I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.

    Läs mer
  • Myndigheternas samarbete ger effekt mot den kriminella ekonomin

    Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.

    Läs mer
  • Vrakplundring ledde till fängelsestraff

    Åklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.

    Läs mer
  • Fler nyheter