Ett tiotal journalister var på plats för att lyssna och ställa frågor. Ett narkotikaärende med omfattande spaning och det uppmärksammade mordet på en flicka i Kinnekulle var utgångspunkter för diskussionerna.
– Journalisterna som var här uppskattade att få höra mer om vilka ställningstaganden vi gör efterhand i varje ärende och hur vi arbetar med media. Vi försöker att vara så tillgängliga vi kan och istället för att svara ”inga kommentarer” berätta varför vi ibland inte kan lämna så mycket information, säger kammaråklagare Jenny Karlsson.
Hon berättade om ett uppmärksammat narkotikaärende där flera personer köpte en fastighet, för att odla stora mängder cannabis. Efter månader av spaning slog polisen till och hittade stora mängder narkotika som togs i beslag.
– En av de stora utmaningarna i ärendet handlade om förverkande av fastigheten och vi berättade hur vi numera aktivt arbetar för att förverka pengar, bilar, båtar och andra exklusiva prylar. Vårt fokus är inte hur stora mängder narkotika som tas i beslag. Det handlar om att ta ifrån brottslingarna deras värdefulla saker, säger Jenny.
Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm och kammaråklagare Jenny Karlsson.
Unik medieuppmärksamhet i mordärende belystes
Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm var förundersökningsledare i utredningen om mordet på en flicka i Kinnekulle i juni 2015. Det var det mest medieuppmärksammade mord som Åklagarkammaren i Skövde någonsin haft.
– Den stora skillnaden med det ärendet var att media aldrig slutade ringa. När jag gick på lunch hade jag ibland 35 missade samtal på en dryg halvtimme, varav de allra flesta var från media. Vi gjorde vårt yttersta för att vara tillgängliga, eftersom trycket var så högt. Men det är klart, det var en unik situation med så många reportrar, säger Lars-Göran Wennerholm.
Prioriteringar
På medieseminariet förklarade Wennerholm också vad yppandeförbud innebär. Det användes till exempel i mordärendet i Kinnekulle. Flera frågor kom också upp om hur åklagare och polis prioriterar vissa ärenden framför andra och hur åklagarkammaren arbetar när medietrycket blir högt.
– Vi berättade hur snabbt vi i det här mordärendet fick analyssvaren från NFC (Nationellt forensiskt centrum) och hur viktigt det var i det läget att inte gå ut med den informationen eftersom det hade kunnat skada utredningen, säger Lars-Göran.
Åklagarmyndigheten har tidigare arrangerat motsvarande medieseminarier även i bland annat Umeå, Västerås, Sundsvall och Stockholm.
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer