I juli 2021 infördes nya regler om häktningstider som innebär att vuxna misstänkta som utgångspunkt får vara häktade i längst nio månader fram till att åtal har väckts. Om den misstänkta är under 18 år är motsvarande tid tre månader.
Andelen häktade under 18 år som åtalades inom tre månader låg på 85 procent 2019, för att sedan sjunka till 60 procent 2023. Antalet brottsmisstankar under 18 år som gäller mord och dråp har ökat mycket kraftigt. Från 9 till 62 brottsmisstankar mellan 2018 och 2023.
– Unga personer häktas bara vid allvarlig brottslighet och om risken är stor att de kan förstöra bevis. Rapporten visar att betydligt fler unga är häktade längre nu än tidigare. Brottsligheten har under perioden förändrats där vi ser allt fler barn som har begått mycket allvarlig brottslighet, bland annat mord, säger Magnus Johansson som är vice överåklagare på Utvecklingscentrum.
För vuxna är det ingen skillnad när det gäller förhållandena före eller efter lagändringen. Andelen häktade där åtal är väckt inom nio månader ligger stabilt mellan 98 och 99 procent under perioden.
– Redan före halvårsskiftet 2021 var det en låg andel som var häktade längre tid än 9 månader innan åtal väcks. De långa totala häktningstiderna förklaras främst av att vissa misstänkta är häktade även efter tingsrättens och hovrättens dom och väntar på lagakraftsdom, säger Magnus Johansson.
Inom ramen för rapporten har också häktningstiderna generellt undersökts, både före och efter åtal. Där framgår att de totala häktningstiderna generellt har ökat från 2018 till 2023.
– Det finns en uppåtgående trend vad gäller häktningstider. Den har fortsatt även efter lagändringarna. Slutsatsen är att det finns många faktorer som påverkar, exempelvis den allmänna brottsutvecklingen. Utredningarna är mer komplexa och tar därför längre tid att utreda. Domstolsförhandlingarna är längre när det är många som åtalas och när brottsligheten är internationell drar utredningarna också ut på tiden. Dessutom finns ny, annan, lagstiftning att ta hänsyn till liksom strängare straffskalor. De nya reglerna för häktningstider kan ha haft en effekt, men det går inte att avgöra. Om inte de nya reglerna införts hade kurvan, i vart fall teoretiskt, kunnat vara ännu mer brant uppåt, säger Magnus Johansson.
Rapporten som överlämnades till regeringen 31 januari har tagits fram av Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården.
Foto: Kriminalvården
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer