Brott som begås i ett annat land kan utredas här när det finns en koppling till vårt land. Sverige har en internationell skyldighet att utreda och lagföra krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten.
Det gäller både personer som misstänks ha beordrat eller initierat brottet och de som utfört brotten. Det pågår flera utredningar i Sverige för brott begångna i andra länder.
I Sverige finns sedan tidigare en stor erfarenhet av att lagföra och utreda brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser. Tidigare svenska förundersökningar om krigsbrott i andra länder har, även när flera år passerat sedan brotten begicks, lett till både åtal och fällande domar. I ett internationellt perspektiv är Sverige framgångsrikt på den här punkten. Särskilt specialiserade åklagare att just utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser har funnits i Sverige sedan 2007.
– Något som viktigt att understryka är dock att det svenska åklagare utreder i Sverige är individuellt straffansvar för krigsförbrytelser och folkrättsbrott i andra länder. Vi utreder alltså inte stater. Vi är opartiska och har en objektivitetsplikt. Om en utredning leder till åtal beror bl.a. på om vi har jurisdiktion, tillräcklig bevisning och om personen i fråga finns tillgänglig för lagföring, berättar Hanna Lemoine, vice chefsåklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
Vad menas med krigsförbrytelser?
Krigsförbrytelser är ett samlingsbegrepp för överträdelser av den internationella humanitära rätten. Det är brott som begås i samband med krig. Det handlar om grova brott till exempel tortyr, våldtäkt, sexuellt slaveri, plundring, förstörelse av kulturhistoriska föremål, användande av förbjudna vapen och anfall riktade mot civila.
– Det här är brott som alla länder har en skyldighet att lagföra. Vi vill inte att vårt land ska vara en fristad för personer som begår den här typen av brott i andra länder. Vi är flera åklagare som är särskilt utsedda att utreda de här brotten och vi har ett fördjupat internationellt samarbete med andra länder inom EU, säger Reena Devgun, som är teamledare för de så kallade krigsbrottsåklagarna vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
Svåra utredningar
Krigsförbrytelser är många gånger svåra att utreda eftersom de kan ha begåtts för många år sedan och dessutom i andra länder.
– En stor utmaning är att hitta bevis. Vi arbetar både med att mer strukturerat identifiera bevisning som finns i Sverige, dels med att stärka det internationella samarbetet som finns på området för att få del av bevisning i andra länder. När det gäller brott begångna i andra länder söker vi till exempel efter ögonvittnen och målsäganden i Sverige som kan bidra med sina berättelser. Vi är intresserade av konkret information om händelser men inte av mer allmänna anmälningar, säger Reena Devgun.
Långa påföljder
Straffskalan för folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser är fängelse upp till livstid. Krigsförbrytelse av normalgraden kan ge fängelse i högst sex år.
Dessa brott preskriberas som regel inte.
Kontakta polisen för att lämna vittnesmål
Polis och åklagare behöver hjälp att få kontakt med personer i Sverige som kan lämna egna vittnesmål om krigsförbrytelser i andra länder. Du som har vittnesmål att lämna kan kontakta polisens enhet för utredning av krigsbrott.