Åklagarmyndighetens

Charlotta Hellberg, kammaråklagare i Karlskrona

Charlotta Hellberg i domstolen

Hur kom det sig att du började på Åklagarmyndigheten?

- Jag hade egentligen inte tänkt att jag skulle bli åklagare, men när jag var klar med tinget sökte den lokala kammaren i Karlskrona aspiranter. Jag tyckte att det verkade vara en rolig arbetsplats och den lilla del av åklagaryrket som jag hade sett i rätten verkade väldigt spännande, så jag sökte och fick tjänsten.

Berätta om din utbildningsbakgrund.

- Jag började studera juridik i Lund direkt efter att jag hade tagit studenten i Malmö. Under utbildningen fördjupade jag mig i bl.a.straffrätt, men gjorde även en termins praktik utomlands på ambassad. Jag blev klar med min juristutbildning för sex år sedan. 

Hur har din resa på Åklagarmyndigheten sett ut?

- Jag började som aspirant på åklagarkammaren här i Karlskrona sommaren 2014. Efter ett par månader fick jag ett förordnande som extra åklagare och så småningom som assistentåklagare. Då får man arbeta som självständig åklagare; leda förundersökningar, gå i rätten och göra nästan allt som en kammaråklagare gör.

- Under mina första år som åklagare gick jag myndighetens grundutbildning. Jag var då iväg på kurs eller praktik några veckor per termin, samtidigt som jag jobbade som vanligt övrig tid. Förra året blev jag färdig kammaråklagare och förväntades då kunna hantera de flesta situationer som kan dyka upp i åklagaryrket.

- Eftersom det är en liten kammare jag arbetar på får jag ofta ägna mig åt olika typer av ärenden. Det kan vara allt från att någon kört för fort till bedrägerier för miljoner. För närvarande handlägger jag ärenden om brott i nära relation, ärenden med unga lagöverträdare och bedrägeriärenden. Min förhoppning är att inom några år få möjlighet att fördjupa mig inom någon ärendetyp och så småningom söka en specialisttjänst.

Charlotta Hellberg, kammaråklagareVad innebär din roll?

- Som åklagare har du möjlighet att göra skillnad och dina beslut kan få stor påverkan både på målsägandens och misstänkts liv. Det innebär ett stort ansvar som ibland kan vara tungt, men det innebär även att jag varje dag kan känna att jag gör något meningsfullt med min tid.

 Hur ser en typisk arbetsdag ut?

-Ingen dag är riktigt den andra lik, så någon typisk dag finns inte. Vanligtvis kommer jag till jobbet kring åtta på morgonen, lite beroende på vad som står på schemat. Sedan har vi morgonmöte. Då går vi igenom om det händer något särskilt under dagen och fördelar ärenden med nya anhållna.

 - Sedan tittar jag på vad som hänt på min rotel. Roteln är de ärenden som jag har ansvaret för, ofta från pågående förundersökning till dess att en slutlig dom har meddelats.

- Större delen av min tid på kammaren ägnar jag åt att leda förundersökningar. Det innebär att jag ger polisens utredare direktiv om vad som ska göras i en utredning, om vi ska hålla förhör, hämta in skriftlig bevisning eller använda tvångsmedel. Är det något mer komplicerat ärende brukar jag ha möte med utredarna för att diskutera vad som hänt och vad vi ska göra.

- Jag väcker åtal och förbereder mig inför förhandlingar i rätten. Vanligtvis går jag i rätten en eller två dagar i veckan.

- Arbetsdagen slutar för det mesta vid fyra-fem på eftermiddagen, men ibland krävs det att man stannar längre än så, särskilt om man håller på med något större ärende.

Berätta om din arbetsplats!

- Åklagarkammaren i Karlskrona är en mindre kammare med ungefär 15 personer i tjänst. Ungefär hälften är åklagare och andra hälften är administratörer och beredare. Eftersom vi är så få så lär man känna varandra ganska väl. Då arbetet är seriöst och man ofta träffar på svåra livsöden så blir kollegorna och fikarasterna viktiga. Man får tillfälle att prata om något annat och att skratta, vilket vi gör ofta och mycket.

- Även om vi har väldigt olika mycket erfarenhet, så kan man alltid vända sig till en kollega och fråga om råd eller hjälp, oavsett om det är nyaste administratören eller chefsåklagaren som man vänder sig till.

Tre åklagare

Vad är det bästa med ditt arbete?

- Det bästa med mitt arbete är variationen. Jag vet aldrig vad dagen kommer att ge. Man kan aldrig veta var en förundersökning eller en förhandling kommer att sluta.

Vem passar för yrket?

- Man måste vara flexibel och beredd att ändra sig, både vad gäller ens bedömning i ett specifikt ärende, men även vad man hade planerat att göra under sin arbetsdag.

- Ofta finns det inte så mycket utrymme att dyka djupt ner i rättsfrågor eftersom tvångsmedelsbeslut vanligtvis är brådskande. Då är det viktigt att man kan fatta ett beslut utifrån den information som man har.

- Men det viktigaste tror jag är att man är nyfiken!