Med peppande musik i lurarna på väg till första förhandlingen

Den 1 mars anställdes hon och mindre än tre månader senare sitter hon i tingsrätten och har sitt första mål.

– Jag promenerade till tingsrätten i god tid och kände mig lite lagom nervös inför att vara på den plats där jag satt ting för bara några månader sedan. Jag lyssnade på peppande musik på vägen och gick till åklagarrummet för att förbereda mig mentalt och prata med min handledare.

Hon hade förberett sakframställan och plädering i punktform i målet som handlade om ett grovt rattfylleri.

– När jag väl satt mig i rättssalen så var det en märklig känsla. Det är jag som ska sitta här och ingen annan. På åklagarplatsen!

När hon läst upp stämningsansökan gick hon in i rollen och nervositeten släppte. Efter att under förundersökningen ha nekat till brott erkände plötsligt den misstänkta i rätten.

– Min plädering blev inte som jag tänkt mig, jag fick ställa om, eftersom den misstänkta erkände till viss del men förnekade fortfarande att brottet skulle ses som grovt rattfylleri. I sin helhet blev det ändå bra och jag fick med det jag ville.

Vad tar du med dig erfarenhetsmässigt?

– Man behöver lita på att man klarar av att presentera målet inför rätten på ett lugnt och tydligt sätt och att allt inte behöver gå exakt som man föreställt sig. Man har tid att fundera även under förhandlingen. Nu vill jag dit igen och ha en till förhandling. Det var läskigt men väldigt kul. Det kollegiala hjälper otroligt mycket, alla bryr sig om hur det gick och önskar lycka till innan.