Åklagarmyndigheten först att testa nytt EU-system för digitala utbyten

EU-kommissionen har i samarbete med medlemsstaterna utvecklat ett säkert digitalt system, eEDES (e-Evidence Digital Exchange System). Åklagarmyndigheten är den första svenska myndigheten som testar systemet, och Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet deltar i pilotprojektet. Att utbyta europeiska utredningsordrar via den nya digitala kanalen är det första steget i ett större införande.

EU-kommissionen har nyligen antagit en digitaliseringsförordning som innebär att i princip alla rättsakter inom området civil- och straffrättsligt samarbete ska utbytas digitalt. Det rör sig om mer än 25 rättsakter och kommer att påverka ett tiotal svenska myndigheter.

För Åklagarmyndighetens del innebär det bland annat att europeiska utredningsordrar, arresteringsordrar och Joint Investigation Teams på sikt ska hanteras digitalt.

eEDES-systemet i bild

Riksenheten genomför pilotprojekt

I december slutredovisade Åklagarmyndigheten ett regeringsuppdrag och är den första svenska myndighet som kommer att bli tekniskt ansluten till det nya systemet. Planen är att en begränsad grupp från Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet ska börja testa systemet i slutet av april 2024. Kammaråklagare Linda Lauronen är en av dem som satt sig in i systemet.

– På riksenheten hanterar vi en stor mängd internationella ärenden – både inkommande och utgående – och vi är väldigt positiva till att kommunikationen med andra medlemsstater nu kommer kunna ske direkt via en säker digital plattform. Det kommer att innebära att handläggningstiderna i våra ärenden blir väsentligt kortare och eEDES kommer helt enkelt att effektivisera och underlätta det internationella samarbetet. Vi ser verkligen fram emot att testa systemet, och hoppas att alla medlemsstater kan vara anslutna inom en snar framtid, säger Linda Lauronen och fortsätter:

– Tidigare har kommunikationen med andra länder varit begränsad utifrån ett säkerhethetsperspektiv. Till exempel har personuppgifter och andra känsliga uppgifter inte kunnat skickas via e-post alls, vilket ibland resulterat i onödigt långa handläggningstider för vissa internationella ärenden.

Flera år kvar innan samtliga EU-länder är anslutna

I dag är ett tiotal länder anslutna, men hittills är det bara ett fåtal europeiska åklagarkammare som använder systemet. Andreas Cervin, projektledare på Åklagarmyndighetens it-utvecklingsenhet, konstaterar att det kommer att dröja flera år innan det blir obligatoriskt för samtliga länder inom EU att använda systemet.

– Den nya plattformen för Joint Investigation Teams ska införas i december 2025 för gemensamma internationella utredningsgrupper men sedan kommer det att dröja ända tills januari 2028 innan det blir tvingande för alla EUs medlemsstater att utbyta europeiska utredningsordrar och europeiska arresteringsordrar i det nya systemet.
För Åklagarmyndighetens del startar vi med pilotprojektet med Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet för att se hur det fungerar, och vad vi behöver tänka på innan övriga åklagarkammare kopplas på. Vi kommer också noga att följa utvecklingen i övriga länder innan vi går över till ett bredare införande, berättar Andreas Cervin.

Text: Sofia Mårtensson

 

EU-projektlogo

Åklagarmyndighetens förvaltning av eEDES delfinansieras av Fonden för inre säkerhet. Fonden ska bidra till en hög säkerhetsnivå i EU genom att motverka terrorism och radikalisering, grov och organiserad brottslighet och it-brottslighet. Fonden ska även bidra till skydd och stöd av individer, offentliga miljöer och kritiska infrastrukturer.

 

Publicerad 2024-04-29

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ärenden med bevistalan har ökat

    Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.

    Läs mer
  • Fortsatt ökning av särskilt resurskrävande brott

    Åklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.

    Läs mer
  • Ett 30-tal nya åklagare behövs varje år

    I budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.

    Läs mer
  • Fler nyheter