Antalet grova brott förväntas öka något kommande år

Det totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.

Till särskilt resurskrävande brott räknas mord, dråp, våldtäkt, allvarliga narkotikabrott, grov misshandel, rån och vapenbrott. Inom kategorin förväntas en ökning av antalet inkomna brottsmisstankar om mord och dråp (inklusive försöksbrott) med tolv procent och vapenbrott med fjorton procent. Även bedrägerier och bidragsbrott förväntas öka med elva procent.

Färre rån och ringa misshandel

Antalet inkommande brottsmisstankar förväntas också minska inom några brottsgrupper, bland annat rån som förväntas minska med fem procent, tillgreppsbrott med sex procent och ringa misshandel med fyra procent.

Om rapporten

Rapporten Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan är skriven av Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården med stöd av Brottsförebyggande rådet.

Rapporten redovisar prognoser för perioden 2024–2027 om volymer av ärenden in till och ut från Polismyndigheten, antalet brottsmisstankar vid Åklagarmyndigheten och antalet brottmål vid tingsrätterna samt antalet verkställigheter inom Kriminalvården.

Prognoserna för Åklagarmyndigheten bygger på modellering av det historiska utfallet och tar inte hänsyn till framtida händelser som inte ligger i linje med det historiska utfallet.

Övergripande pekar prognoserna i brottmålsprocessen på en utveckling som medför större förändringar ju längre in i brottmålsprocessen man kommer. Det beror främst på de förväntat stora effekterna av Tidöavtalet på Kriminalvårdens volymer och att dessa därför behöver bedömas i princip fristående från de övriga myndigheternas bedömningar.

Publicerad 2024-03-01

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella gör stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter