– Det är och ska vara svårt att få resning.
Orden är Mats Svenssons, som sedan snart fyra år arbetar med riksåklagarens resningsärenden i Högsta domstolen.
I Sverige har vi tre domstolsinstanser; tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. När en dom vunnit laga kraft, dvs. blivit slutligt fastställd, kan man under vissa omständigheter få resning. Det innebär att den gamla domen upphävs och att ärendet prövas på nytt, vanligtvis i den domstol som dömde senast.
Det finns ingen fjärde instans
En ganska vanlig missuppfattning är att man kan beviljas resning för att en domstol dömt fel och att det efter Högsta domstolen finns en fjärde instans, en ”högre högsta domstol” som kan göra en ny bevisvärdering i målet. Så fungerar det inte.
– I all dömande verksamhet är det människor som gör bedömningar. Men felaktig bevisvärdering är i sig inte en grund för resning. Rättegångsbalkens regler säger att den nya bevisning som presenteras måste vara sådan att den sannolikt skulle ha lett till ett annat utslag om bevisningen hade varit känd vid det tidigare tillfället, annars ska resning inte beviljas. Det kan vara svårt att förstå, säger Mats Svensson.
Ärendet inleds med en prognos
Mats Svensson handlägger runt 30 resningsärenden per år. De flesta kommer från en tidigare dömd person, eller en anhörig till en dömd, som anser att den gamla domen var felaktig och därför bör rivas upp. Det förekommer också att en målsägande, i till exempel ett mål om brott i parrelation, tycker att den som dömdes straffades för hårt och nu vill ställa tillrätta. När ett nytt ärende kommer in är det Mats Svenssons första uppgift att göra en prognos.
– Resning på grund av nya omständigheter eller bevis handlar alltid om att man ska jämföra den gamla utredningen och den bevisningens styrka med styrkan i den bevisning som kommit fram nu. Om någon exempelvis säger att ”min hustru har ändrat sig och vill ta tillbaks sina gamla uppgifter” måste jag ställa mig frågan om den nya berättelsen skulle ha ändrat den tidigare domen, om den varit känd då. Är den gamla utredningen robust med stödbevisning i form av exempelvis vittnen och teknisk bevisning, förutom hustruns berättelse, finns det inte skäl att återuppta förundersökningen. Att en person kommer med en annan berättelse är oftast inte tillräckligt, säger Mats Svensson.
Ofta svårbedömt
Resningsärenden är ofta både svåra och omfattande.
– Det finns visserligen enkla ärenden, de som man kan kalla fjärde instansärenden, men i många fall är bevisvärderingen svår. Inte minst gäller det när det inte finns så mycket teknisk bevisning eller helt opartiska och objektiva vittnen, utan där bevisningen i första hand består av målsägandens berättelse och vittnen med någon koppling till den tilltalade eller målsäganden. Och vittnen kan ha svårt att komma ihåg vad som hänt och i vilken ordning det hänt. Ligger händelsen långt tillbaks i tiden är det förstås ännu svårare att minnas.
Kan det vara svårt att förklara varför du kommit fram till det ena eller det andra?
– Ja, bevisvärdering är krångligt att förklara kortfattat så att folk förstår.
Resning är ovanligt
Högsta domstolen beviljar ytterst sällan resning och det är ovanligt att riksåklagaren begär resning.
– Det ska vara svårt att få resning; det är hela grundtanken med vårt system. Som huvudregel måste de som berörs av utgången av ett brottmål kunna lita på att en dom som vunnit laga kraft inte ändras.
De senaste två fall där Högsta domstolen beviljat resning i brottmål, 2020 och 2022, har varit när riksåklagaren har ansökt om resning till nackdel för en tidigare frikänd person. Ärenden där Högsta domstolen beviljat resning till förmån för en tidigare dömd person ligger längre tillbaks i tiden, men vad det beror på vill Mats Svensson inte spekulera i.
– Jag kan konstatera att det i båda de senaste fallen har varit fråga om tekniska landvinningar som inneburit att man kunnat komma vidare med bevisning som tidigare inte gick att analysera, säger Mats Svensson.
(Foto: Thomas Carlgren)
