Få beviljas resning

Om det kommer fram nya uppgifter i ett tidigare dömt mål kan resning beviljas, både till nackdel för den som friats och till förmån för den som dömts. Men resning är ett undantag och mycket få ansökningar beviljas.
Bild på grind till Hogsta domstolen (foto Thomas Carlgren)

– Det är och ska vara svårt att få resning.
Orden är Mats Svenssons, som sedan snart fyra år arbetar med riksåklagarens resningsärenden i Högsta domstolen.

I Sverige har vi tre domstolsinstanser; tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. När en dom vunnit laga kraft, dvs. blivit slutligt fastställd, kan man under vissa omständigheter få resning. Det innebär att den gamla domen upphävs och att ärendet prövas på nytt, vanligtvis i den domstol som dömde senast.

Det finns ingen fjärde instans

En ganska vanlig missuppfattning är att man kan beviljas resning för att en domstol dömt fel och att det efter Högsta domstolen finns en fjärde instans, en ”högre högsta domstol” som kan göra en ny bevisvärdering i målet. Så fungerar det inte.

– I all dömande verksamhet är det människor som gör bedömningar. Men felaktig bevisvärdering är i sig inte en grund för resning. Rättegångsbalkens regler säger att den nya bevisning som presenteras måste vara sådan att den sannolikt skulle ha lett till ett annat utslag om bevisningen hade varit känd vid det tidigare tillfället, annars ska resning inte beviljas. Det kan vara svårt att förstå, säger Mats Svensson.

Ärendet inleds med en prognos

Mats Svensson handlägger runt 30 resningsärenden per år. De flesta kommer från en tidigare dömd person, eller en anhörig till en dömd, som anser att den gamla domen var felaktig och därför bör rivas upp. Det förekommer också att en målsägande, i till exempel ett mål om brott i parrelation, tycker att den som dömdes straffades för hårt och nu vill ställa tillrätta. När ett nytt ärende kommer in är det Mats Svenssons första uppgift att göra en prognos.

– Resning på grund av nya omständigheter eller bevis handlar alltid om att man ska jämföra den gamla utredningen och den bevisningens styrka med styrkan i den bevisning som kommit fram nu. Om någon exempelvis säger att ”min hustru har ändrat sig och vill ta tillbaks sina gamla uppgifter” måste jag ställa mig frågan om den nya berättelsen skulle ha ändrat den tidigare domen, om den varit känd då. Är den gamla utredningen robust med stödbevisning i form av exempelvis vittnen och teknisk bevisning, förutom hustruns berättelse, finns det inte skäl att återuppta förundersökningen. Att en person kommer med en annan berättelse är oftast inte tillräckligt, säger Mats Svensson.

Ofta svårbedömt

Resningsärenden är ofta både svåra och omfattande.

– Det finns visserligen enkla ärenden, de som man kan kalla fjärde instansärenden, men i många fall är bevisvärderingen svår. Inte minst gäller det när det inte finns så mycket teknisk bevisning eller helt opartiska och objektiva vittnen, utan där bevisningen i första hand består av målsägandens berättelse och vittnen med någon koppling till den tilltalade eller målsäganden. Och vittnen kan ha svårt att komma ihåg vad som hänt och i vilken ordning det hänt. Ligger händelsen långt tillbaks i tiden är det förstås ännu svårare att minnas.

Kan det vara svårt att förklara varför du kommit fram till det ena eller det andra?

– Ja, bevisvärdering är krångligt att förklara kortfattat så att folk förstår.

Resning är ovanligt

Högsta domstolen beviljar ytterst sällan resning och det är ovanligt att riksåklagaren begär resning.

– Det ska vara svårt att få resning; det är hela grundtanken med vårt system. Som huvudregel måste de som berörs av utgången av ett brottmål kunna lita på att en dom som vunnit laga kraft inte ändras.

De senaste två fall där Högsta domstolen beviljat resning i brottmål, 2020 och 2022, har varit när riksåklagaren har ansökt om resning till nackdel för en tidigare frikänd person. Ärenden där Högsta domstolen beviljat resning till förmån för en tidigare dömd person ligger längre tillbaks i tiden, men vad det beror på vill Mats Svensson inte spekulera i.

– Jag kan konstatera att det i båda de senaste fallen har varit fråga om tekniska landvinningar som inneburit att man kunnat komma vidare med bevisning som tidigare inte gick att analysera, säger Mats Svensson.


(Foto: Thomas Carlgren)

Publicerad 2024-05-13

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella göra stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter