42 procent av befolkningen uppger att man har stort förtroende för åklagares sätt att bedriva sitt arbete, vilket är i princip på samma nivå som 2022 (43 procent). På så sätt går åklagare emot trenden för övriga rättsväsendet, där förtroendet minskar. Polisen minskar med fyra procentenheter, liksom rättsväsendet i sin helhet.
Förtroendet för åklagare ökade efter den första mätningen 2007 fram till och med 2009, för att sedan vara i princip oförändrat fram till en minskning 2017. Därefter har andelen ökat igen.
Resultatet i NTU stämmer ganska väl överens med det i Kantar Publics (tidigare Sifo) Anseendeundersökning, där flera myndigheter i rättsväsendet visar relativt stora minskningar medan Åklagarmyndigheten har en marginell, ej statistiskt säkerställd, minskning. Myndigheten har deltagit i Anseendeundersökningen sedan 2013. Resultaten var mycket stabila fram till och med 2019, men sedan 2020 befinner vi oss på en högre platå.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.
Läs merÅklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.
Läs merI budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.
Läs merDen 21 februari 2025 träder nya föreskrifter om ordningsbot i kraft.
Läs mer