Samhällsutvecklingen är sådan att en ännu mer effektiv brottsbekämpning är nödvändig för att långsiktigt säkerställa ett fritt och öppet samhälle. Av det skälet behöver Åklagarmyndigheten, i samarbete med polisen, särskilt lägga resurser på den grova och organiserade brottsligheten och komma åt brottsvinsterna som årligen omsätter miljardbelopp.
Ett annat lika viktigt område är brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Tusentals kvinnor och barn utsätts varje år för våld. I flera delar av landet kan mäns våld mot kvinnor kopplas till fler dödsfall än skjutvapenvåldet i gängmiljö.
Dessa två områden arbetar myndigheten ständigt med, men 2024 kommer att innebära ytterligare satsningar. Bland annat ska arbetet med att utreda och lagföra systematiska bedrägerier och organiserad välfärdsbrottslighet utvecklas. En ny förverkandelagstiftning träder i kraft under året och tillsammans med polisen ska Åklagarmyndigheten genomföra olika informationsinsatser för medarbetare. Rättsliga vägledningar ska uppdateras om utredningar med särskilt utsatta brottsoffer, för att förbättra kvaliteten i arbetet.
Verksamhetsplanen innehåller aktiviteter inom fler områden. Bland annat kan nämnas samarbetet med tredjeland. En översyn ska göras av förutsättningarna att arbeta med länder utanför EU. Områden där det finns utrymme för effektiviseringar ska göras.
Ett annat område handlar om kompetensförsörjning. Åklagarmyndigheten har vuxit mycket de senaste åren, vilket kräver en ny kompetensförsörjningsplan. Nya medarbetare ska också fortsätta att anställas. Arbetet med att stärka myndigheten som en attraktiv och modern arbetsgivare ska fortsätta.
Att utveckla och fördjupa samverkan med bland annat Polismyndigheten utgör en viktig del i både det löpande arbetet och i många av aktiviteterna.
Åklagarmyndighetens verksamhetsplan uppdateras årligen och tar utgångspunkt i regeringens styrning, olika omvärldsfaktomvärldsfaktorer samt myndighetens så kallade strategiska agenda, som beskriver hur myndigheten långsiktigt ska säkerställa förmågan att kunna bidra till att uppfylla de kriminalpolitiska målen.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.
Läs merÅklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.
Läs merI budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.
Läs merDen 21 februari 2025 träder nya föreskrifter om ordningsbot i kraft.
Läs mer