Myndigheten har deltagit i den så kallade Anseendeundersökningen sedan 2013. Med ett index på 46 ökar Åklagarmyndigheten fem punkter sedan förra året. Under de första sju åren låg index stadigt mellan 31 och 35, för att 2020 börja öka till en högre nivå. Förra året var index 41 (43 år 2022, vilket var den dittills högsta siffran).
Förra året minskade alla rättsvårdande myndigheter kraftigt, med undantag för Åklagarmyndigheten som endast noterade en liten minskning jämfört med 2022. I år hämtar Polismyndigheten, Säpo och Sveriges domstolar igen tappet med råge och uppvisar stora ökningar.
Högst anseende har Kustbevakningen följt av Valmyndigheten.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.
Läs merÅklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.
Läs merI budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.
Läs merDen 21 februari 2025 träder nya föreskrifter om ordningsbot i kraft.
Läs mer