Korruption – ett hål svårt att ta sig upp ifrån

I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.

– Korruption är enormt skadligt och det finns stora risker att medborgarna vänder sig bort från samhället om den tar över. Den påverkar människors inställning till demokrati, om man deltar i val osv. Det där kan vända snabbt i ett land, därför är korruptionsbekämpning så viktigt att ta på allvar tidigt, det gäller att inte falla ner i det här hålet, säger Martin Bresman, som är chefsåklagare och kammarchef på Riksenheten mot korruption.

Riksenheten mot korruption har ett stort internationellt samarbete. Både i enskilda brottsutredningar och som medlem i olika internationella anti-korruptionsnätverk. Organiserad brottslighet använder sig i stor utsträckning av korruption och den verkar över nationsgränserna. Det gäller att ta ett globalt ansvar för utvecklingen i världen menar Martin Bresman.

– Det är helt nödvändigt med ett omfattande internationellt samarbete för att korruptionsbekämpningen ska vara effektiv. Sverige har skrivit under internationella konventioner där vi förbinder oss att utreda korruption globalt, säger han.

Mord på öppen gata

I början av mars var Martin Bresman i Bulgarien, ett av EU:s mest korrupta länder, och föreläste för bl.a. landets justitieminister om korruptionsbekämpning i Sverige. När han kom till Sofia rapporterade bulgarisk media om ett mord med anknytning till en av stadens juridiska föreningar. Enligt medieuppgifter träffades advokater, åklagare och domare där regelbundet för att i förväg göra upp om utgången i vissa ärenden. En kort tid innan Martin Bresman kom dit hade han som ansvarade för föreningen precis mördats, blivit skjuten på öppen gata.

– På plats i Sofia fick jag verkligen lära mig och höra många exempel på hur enormt skadligt utbredd korruption kan vara för ett land. Vi hade öppna diskussioner, bulgarerna är medvetna om problemen, men det är svårt att komma åt dem. När korruptionen väl bitit sig fast i ett system är det svårt att göra något åt det, säger han.

– I korrupta länder finns det så många mäktiga intressen inom systemet som inte har något att vinna på att göra något åt det. Man ändrar lagstiftningen efter EU-standards, implementerar EU-lagstiftning, man sätter upp olika organ för att bekämpa korruption, men det är ändå mycket svårt när den bitit sig fast, säger han.

Martin Bresman förklarar att för att förändra ett korrupt system kan man inte bara arbeta med regelverk utan det är också viktigt att utbildningsnivån hos befolkningen höjs.

– Det finns exempel på länder som lyckats vända utvecklingen till det bättre men det är en lång väg för många länder. Det krävs en kulturförändring inifrån. De som verkar inom till exempel rättsväsendet, tjänstemän och andra personer, deras inställning och etiska kompass samt mod och integritet har stor betydelse. Ibland spelar det ingen roll vilka formella regelverk som finns, de kan ändå vara väldigt rädda för repressalier om de slår larm om oegentligheter och risken är att de censurerar sig själva.

Motorvägar som inte behövs byggs ändå

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD*, övervakar noga att Sverige följer åtagandet att göra allt för att utreda mutor till offentliga tjänstemän i andra länder. Martin Bresman och hans kollegor besöker OECD i Paris fyra gånger per år för uppföljning och redovisning av ärenden.

– Det finns en särskild konvention i OECD som handlar om mutor till utländska offentliga tjänstemän. När pengar går ner i fickorna på tjänstemän och politiker i stället för till ett lands utveckling och fattigdomsbekämpning skadar det ju länderna. När man exempelvis ska bygga en kraftverksdamm eller installera telekomutrustning väljer man inte den billigaste eller bästa lösningen utan skriver i stället kontrakt med en dyrare leverantör som vinner upphandlingen genom mutor. Det finns exempel i mycket korrupta länder där man byggt motorvägar, inte för att det behövs en motorväg, utan för att man har mutat en beslutsfattare som sätter upp ett kontrakt för egen vinning.

Det är inte helt lätt att utreda svenska företag som varit involverade i korruption i andra länder. Men Sverige lägger mycket resurser på detta.

– Det är svårt att få bifall till åtal avseende internationella mutbrott, det har vi lärt oss den hårda vägen. Det beror på att om man åtalar någon i ett väldigt korrupt land är det svårt att få dem att samarbeta med oss. När vi skickar en begäran om rättshjälp till ett sådant land så ignoreras den ofta, vi får inga svar alls. Om vi ändå skulle få ett svar är det svårt att lita på det svaret. Det gör att utredningsmöjligheterna ofta är begränsade. Men det hindrar inte oss, vi är skyldiga att göra allt vi kan, berättar Martin Bresman.

Sverige en dalande förebild?

Organisationen Transparency International* mäter varje år i ett korruptionsindex graden av korruptionen i världens länder. År 2023 hamnar Sverige på plats 6 av 180 med 82 av max 100 poäng. Det är en poäng lägre än förra året och den sämsta placeringen sedan mätningarna startade. Men Martin Bresman menar att Sverige fortfarande är ett av de länder som bedöms ha lägst korruption.

– Det innebär inte att korruption inte är ett problem i Sverige. Utvecklingen kan sägas gå åt fel håll för närvarande. Korruption är till sin natur mycket svårupptäckt och mörkertalet är stort. Jag tror att det är bra att medvetandegraden har börjat höjas, att korruptionsrisken utgör ett allvarligt hot även i Sverige.

–Det är viktigt att det finns visselblåsarkanaler både i offentlig och privat sektor för att kunna slå larm om oegentligheter i verksamheten. Varje organisation bör ha tydliga riktlinjer om otillbörliga förmåner så att det ska vara enkelt för medarbetarna att avgöra vad som är tillåtet eller otillåtet utan att de riskerar att göra sig skyldiga till mutbrott, säger han.

Offentlighetsprincipen och fri media med granskande journalistik har också stor betydelse enligt Martin Bresman.

– Många vänder sig till media med uppgifter eftersom man där kan vara anonym och har meddelarskydd. Vi skulle föredra att de vände sig direkt till polis och åklagare, men givetvis är det mycket bättre att det fram kommer den vägen än inte alls, säger han.

Åklagarna är också helt beroende av polisens arbete för att kunna inleda förundersökningar.

– Traditionellt sett har inte svensk polis haft fokus på frågan eftersom vi inte upplevt att vi varit ett korrupt land. Men letar man så upptäcker man mer. Det är också viktigt att ha specialiserade poliser och åklagare som är särskilt utbildade på korruption. Vi arbetar också mycket med metodutveckling ihop med polisen, jag hoppas att det ökar kvaliteten på utredningarna och ger fler åtal.

Ser fram emot ny lagstiftning

Sverige har även fått kritik från OECD för brister i lagstiftningen. I februari tillsatte regeringen en utredning (se pressmeddelande på regeringen.se) för att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel. I uppdraget ingår bland annat att ta ställning till om korruptionslagstiftningen är effektiv och om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas.

– Vi ser fram emot en moderniserad lagstiftning på området så att den blir lättare att tillämpa och vi kan bli effektivare. Det är viktigt att gränserna för vad som är straffbar korruption, mutbrott till exempel, blir tydlig så att inte personer begår brott av okunskap. Vi måste kunna visa att vi har en nolltolerans så att det inte smyger sig in attityder kring korruption och otillbörlig påverkan som skadar tilliten till myndigheter och det offentliga, avslutar Martin Bresman.


FAKTA

Riksenheten mot korruption handlägger samtliga brottsmisstankar om tagande av muta och givande av muta. Man utreder också brottsmisstankar som hör nära samman med dessa brott. Här arbetar 17 personer. 11 åklagare, 1 analytiker och 1 åklagarrevisor samt administrativa medarbetare. Martin Bresman har arbetat som chefsåklagare på riksenheten sedan 2019 och har varit kammarchef sedan 2022.

*OECD = The Organization for Economic Cooperation and Development.
På svenska, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det är en internationell organisation med 38 medlemsländer. Organisationen arbetar exempelvis med ekonomiska analyser, bedömningar och prognoser.

*Transparency International = Transparency International Sverige (TI Sverige) är en oberoende ideell organisation som tillsammans med ytterligare ett hundratal nationella avdelningar världen över ingår i det globala nätverket Transparency International. Man arbetar med att bedriva en bred informationsverksamhet och opinionsbildning för att sprida kunskap om korruption och dess skadeverkningar samt verka för ökad transparens, integritet och ansvarsutkrävande.

Text: Anna Knöfel Magnusson
Genrebild: TT/Stockfoto

Publicerad 2024-04-16

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella göra stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter