Den myndighetsgemensamma satsningen är inriktad mot individer, nätverk och brottsområden inom den organiserade brottsligheten. Under 2023 lades ett stort fokus på de tongivande aktörerna i de senaste årens våldsamma konflikter mellan kriminella nätverk.
Arbetet mot den kriminella ekonomin får ett allt större genomslag i satsningen där brottsutredningar kompletteras med förvaltningsbeslut rörande skatter, bidrag, tillgångar och tillstånd. Några viktiga prioriteringar är att komma åt felaktig folkbokföring och falska identiteter samt förhindra att bolag används som brottsverktyg. Flera brottsförebyggande initiativ drivs också mot till exempel välfärdsbrott, avfallsbrott och brottslighet i hamnmiljöer.
Under senare år har flera stora insatser inom satsningen resulterat i långa fängelsestraff mot personer i kriminella nätverk som har ägnat sig åt avancerad brottslighet med våld, narkotikahantering och grova ekonomiska brott. I flera fall bedöms insatserna kraftigt ha minskat nätverkens långsiktiga förmåga att begå brott.
Fakta om den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet
Sedan 2009 samverkar tolv statliga myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen sker på uppdrag av regeringen.
Fokus ligger på bekämpning av allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet och mot organiserad brottslighet i lokalsamhället, med särskilt fokus på utsatta områden.
Myndigheter som deltar i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
Tretton nätverksmyndigheter är också kopplade till satsningen och deltar genom informationsutbyte, strategisk samverkan och medverkan i vissa operativa insatser.
