Enligt vägmärkesförordningen (2007:90) innebär gult sken vid en flerfärgssignal att en fordonsförare ska stanna under förutsättning att det inte uppstår en farlig situation. Den nya föreskriften innebär att botbeloppet för körning mot gult ljus sänks till 2 000 kr medan det för rödljuskörning fortsatt kommer att vara 3 000 kr. Botbeloppen för moped klass II och cykel blir 1 500 kr för körning mot rött respektive 1 000 kr för körning mot gult.
– När flerfärgssignal visar rött råder det inte någon tvekan om att det är trafikfarligt att färdas förbi stopplinje eller motsvarande. När signalen visar gult är trafikfaran inte lika påtaglig eftersom det finns en marginal i förhållande till när övrig trafik kommer ut i korsningen. Det är därför en differentiering görs mellan dessa två situationer, säger Johan Bülow, kammaråklagare vid Utvecklingscentrum som har lett arbetet med att ta fram underlaget till den nya föreskriften.
En annan förändring i föreskriften handlar om botbeloppen för bristfällig säkring av last. Enligt trafikförordningen (1998:1276) får last inte medföras på eller i ett fordon på ett sådant sätt att den kan utgöra fara för person. I den tidigare föreskriften var botbeloppet detsamma oavsett om föraren hade en mindre hund lös på golvet i baksätet eller transporterade oförankrade betongelement på ett lastbilsflak, så länge det inte utgjorde vårdslöshet i trafik.
– Nu införs även här en differentiering av botbeloppen så att de bättre överensstämmer med bestämmelsen i trafikförordningen och verkliga risker i trafiken, säger Johan Bülow.
Bland andra ändringar kan nämnas att för A-traktorförare höjs botbeloppet för den som inte har en LGF-skylt monterad på rätt sätt från 500 kr till 1 500 kr. Botbeloppen höjs också för den som kör utan vinterdäck när sådana krävs, från 1 200 kr till 2 000 kr.
Den nya föreskriften gör också skillnad på om en gående eller cyklande är på väg ut på ett övergångsställe eller en cykelöverfart eller faktiskt kommit ut på en sådan. Även här är det faran i situationen som man har tagit hänsyn till och gjort en differentiering utifrån.
I vissa fall föreslås sänkta böter, som för att inte ha taxiförarlegitimationen väl synlig i bilen. En majoritet av botbeloppen har dock lämnats oförändrade i den nya föreskriften.
Den nya föreskriften träder i kraft den 21 februari 2025.
Den nu gällande föreskriften är från 1999 och reviderades 2006 i samband med att brottsbalken ändrades så att högsta möjliga penningbot för ett brott höjdes från 2 000 kr till 4 000 kr och den högsta sammanlagda penningboten höjdes från 5 000 kr till 10 000 kr.
Representanter från Polismyndigheten har i samverkan med Åklagarmyndigheten arbetat fram förslaget som legat till grund för riksåklagarens beslut.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.
Läs merÅklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.
Läs merI budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.
Läs merDen 21 februari 2025 träder nya föreskrifter om ordningsbot i kraft.
Läs mer