När ett barn under 15 år är misstänkt för ett brott kan socialtjänsten idag begära att en domstol prövar skuldfrågan. Det kallas bevistalan. Vid bevistalan tar domstolen ställning till om barnet har begått brottet eller inte, men någon påföljd utdöms inte. Bevistalan utgör ett underlag för insatser av socialtjänsten. Det är ovanligt med bevistalan, sedan 2008 har bevistalan endast väckts i fem ärenden i hela Sverige. Nu ska det bli ändring på det.
– Det kommer bli mycket vanligare med bevistalan. Det blir åklagare som själva bestämmer när bevistalan ska väckas, istället för som i dag när det ska begäras av socialtjänsten eller vårdnadshavare. Lagen tydliggör dessutom i vilka ärenden vi åklagare ska väcka bevistalan, säger senior åklagare Tobias Kudrén som är ansvarig för frågan på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
Bevistalan ska bara väckas vid de allra allvarligaste brotten där straffminimum är minst fem år, eller om det finns synnerliga skäl, tex. om någon person har begått flera våldtäkter eller ett väldigt kränkande brott, såsom en misshandel med stora inslag av förnedring. Där det finns ett starkt intresse från brottsoffret och samhället att det utreds vad som har hänt ska bevistalan väckas när barn under 15 år kan misstänkas.
Lagändringen innebär att det blir fler ärenden i domstol, men också att domstolsprocessen hålls ihop även när det vid samma brottstillfälle finns misstänkta som är både under och över 15 år.
– Förhandlingarna i domstol om de allvarligaste brotten kommer bli enklare att genomföra eftersom alla kommer höras i rätt roll, även om de är under 15 år. Det kommer att krävas att bevisningen är motsvarande som om vi skulle väckt åtal. Vi ska bara väcka bevistalan i de fall där vi tror på en fällande dom, säger Tobias Kudrén.
Fler ändringar i lagen innebär bl.a. att målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska förordnas för målsäganden när den som är misstänkt är under 15 år. Med andra ord blir det på samma sätt som i vanliga förundersökningar.
– Det är bra att det justeras så att brottsoffret får stöd i processen oavsett ålder på gärningspersonen, avslutar Tobias Kudrén.
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer