Åklagarmyndigheten / Nyheter och press / Aktuellt på Åklagarmyndigheten / Redovisning av riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen

Redovisning av riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen

Verksamheten i Högsta domstolen redovisas årligen i två rapporter; riksåklagarens prejudikatbildande verksamhet och listan över prioriterade prejudikatfrågor.

Genom att föra lämpliga mål till Högsta domstolen och svara på överklaganden bidrar riksåklagaren varje år till att få fram besked i frågor om den praktiska rättstillämpningen.

Utgångspunkten är att verksamheten i Högsta domstolen ska koncentreras till frågor som har betydelse för det operativa åklagararbetet och som är viktiga för att utveckla straffrätten samt för att förverkliga de kriminalpolitiska mål och prioriteringar som riksdag och regering har lagt fram.

Verksamheten redovisas årligen i två rapporter.

  1. Prioriterade prejudikatfrågor

    Den första är listan över prioriterade prejudikatfrågor inför kommande år. Varje år tar Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten gemensamt fram en lista över frågor på rättsliga områden som från åklagarsynpunkt bör prioriteras i arbetet i Högsta domstolen.

  2. Riksåklagarens prejudikatbildande verksamhet

    Den andra är en rapport om riksåklagarens prejudikatbildande verksamhet under föregående år. Rapporten innehåller en redogörelse för de avgöranden i brottmål som utgör resultatet av riksåklagarens processer i Högsta domstolen, förutom resningsmålen.

    Rapporten avslutas med en redogörelse för meddelade prövningstillstånd i mål som för närvarande inväntar avgörande. De ärenden där Högsta domstolen ännu inte tagit ställning i frågan om prövningstillstånd finns inte med i rapporten. Rapportinnehållet redovisades i fjol i ett annat format (se HD-gruppens årsrapport 2023).

Listan med prioriterade prejudikatfrågor för 2025 (pdf)
Rapporten Riksåklagarens prejudikatbildande verksamhet 2024 (pdf)

Publicerad 2025-02-14

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ärenden med bevistalan har ökat

    Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.

    Läs mer

  • Fortsatt ökning av särskilt resurskrävande brott

    Åklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.

    Läs mer

  • Ett 30-tal nya åklagare behövs varje år

    I budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.

    Läs mer
  • Fler nyheter