Snabbare lagföring är en samverkan mellan Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården. Det går i korthet ut på att polisen gör utredningen klar på plats när de stoppat en misstänkt och ger den misstänkte direkt en preliminär tid för huvudförhandling eller möjlighet att på förhand godkänna ett strafföreläggande.
Under 2022 användes snabbförfarandet på 36 procent av alla brottmål i de 27 tingsrätter som då ingick i försöksverksamheten. De vanligaste brotten inom förfarandet är narkotikabrott, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen.
22 åklagarkammare är redan inne i spåret Snabbare lagföring och under året kommer resterande åklagarkammare att införa arbetssättet.
– Tiden från gärning till dom har blivit mycket kortare och det är en framgång för alla inblandade. Vi ser kortare ledtider och en högre effektivitet, säger chefsåklagare Eva Thunegard som är områdeschef i Åklagarområde Stockholm och ansvarig för Snabbare lagföring inom Åklagarmyndigheten.
– Ju fler ärenden vi kan lagföra på det här sättet desto mer resurser kan vi i längden frigöra till att utreda och lagföra andra brott, säger Eva Thunegard.
- Rättsväsendet i sin helhet blir mer effektivt och att processen blir snabbare för en stor andel av brotten.
- En mycket stor del av de brott som prövas av domstol är enklare mängdbrott.
- Arbetssättet har gett snabbare handläggningstider och dessutom ökat kvalitet och rättssäkerhet.
- Det betyder att genomströmningstiderna generellt blir kortare.
Pressbild, Eva Thunegard (länk)
Foto: Thomas Carlgren.
