Åklagarmyndigheten / Nyheter och press / Aktuellt på Åklagarmyndigheten / Snabbare lagföring blir permanent och införs i hela landet

Snabbare lagföring blir permanent och införs i hela landet

Arbetssättet snabbare lagföring blir nu permanent och införs i hela landet under året. Snabbare lagföring är en samverkan i hela rättskedjan och kortar processen från brott till dom till cirka sju veckor.
Polisbil med blåljus. Foto: Stockfoto

Snabbare lagföring är en samverkan mellan Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, Rätts­medicinal­verket och Kriminalvården. Det går i korthet ut på att polisen gör utredningen klar på plats när de stoppat en misstänkt och ger den misstänkte direkt en preliminär tid för huvudförhandling eller möjlighet att på förhand godkänna ett strafföreläggande.

Under 2022 användes snabbförfarandet på 36 procent av alla brottmål i de 27 tingsrätter som då ingick i försöksverksamheten. De vanligaste brotten inom förfarandet är narkotikabrott, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen.

22 åklagarkammare är redan inne i spåret Snabbare lagföring och under året kommer resterande åklagarkammare att införa arbetssättet.

– Tiden från gärning till dom har blivit mycket kortare och det är en framgång för alla inblandade. Vi ser kortare ledtider och en högre effektivitet, säger chefsåklagare Eva Thunegard som är områdeschef i Åklagarområde Stockholm och ansvarig för Snabbare lagföring inom Åklagarmyndigheten.

– Ju fler ärenden vi kan lagföra på det här sättet desto mer resurser kan vi i längden frigöra till att utreda och lagföra andra brott, säger Eva Thunegard.

  • Rättsväsendet i sin helhet blir mer effektivt och att processen blir snabbare för en stor andel av brotten.
  • En mycket stor del av de brott som prövas av domstol är enklare mängdbrott.
  • Arbetssättet har gett snabbare handläggningstider och dessutom ökat kvalitet och rättssäkerhet.
  • Det betyder att genomströmningstiderna generellt blir kortare.

Pressbild, Eva Thunegard (länk)
Foto: Thomas Carlgren.

Publicerad 2023-01-18

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ärenden med bevistalan har ökat

    Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.

    Läs mer

  • Fortsatt ökning av särskilt resurskrävande brott

    Åklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.

    Läs mer

  • Ett 30-tal nya åklagare behövs varje år

    I budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.

    Läs mer
  • Fler nyheter