Snabbare lagföring blir permanent och införs i hela landet

Arbetssättet snabbare lagföring blir nu permanent och införs i hela landet under året. Snabbare lagföring är en samverkan i hela rättskedjan och kortar processen från brott till dom till cirka sju veckor.
Polisbil med blåljus. Foto: Stockfoto

Snabbare lagföring är en samverkan mellan Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, Rätts­medicinal­verket och Kriminalvården. Det går i korthet ut på att polisen gör utredningen klar på plats när de stoppat en misstänkt och ger den misstänkte direkt en preliminär tid för huvudförhandling eller möjlighet att på förhand godkänna ett strafföreläggande.

Under 2022 användes snabbförfarandet på 36 procent av alla brottmål i de 27 tingsrätter som då ingick i försöksverksamheten. De vanligaste brotten inom förfarandet är narkotikabrott, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen.

22 åklagarkammare är redan inne i spåret Snabbare lagföring och under året kommer resterande åklagarkammare att införa arbetssättet.

– Tiden från gärning till dom har blivit mycket kortare och det är en framgång för alla inblandade. Vi ser kortare ledtider och en högre effektivitet, säger chefsåklagare Eva Thunegard som är områdeschef i Åklagarområde Stockholm och ansvarig för Snabbare lagföring inom Åklagarmyndigheten.

– Ju fler ärenden vi kan lagföra på det här sättet desto mer resurser kan vi i längden frigöra till att utreda och lagföra andra brott, säger Eva Thunegard.

  • Rättsväsendet i sin helhet blir mer effektivt och att processen blir snabbare för en stor andel av brotten.
  • En mycket stor del av de brott som prövas av domstol är enklare mängdbrott.
  • Arbetssättet har gett snabbare handläggningstider och dessutom ökat kvalitet och rättssäkerhet.
  • Det betyder att genomströmningstiderna generellt blir kortare.

Pressbild, Eva Thunegard (länk)
Foto: Thomas Carlgren.

Publicerad 2023-01-18

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Satsning mot avfallsbrottslighet

    Avfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika. Samtidigt bygger lagstiftningen i miljöbalken till stor del på egenkontroller och att företag vill göra rätt. Men nu växlar Sverige upp. På regeringens uppdrag ser tio myndigheter över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.

    Läs mer
  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella gör stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Fler nyheter