Vrakplundring ledde till fängelsestraff

Åklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.

Allt började en dag i juli 2020 då Kustbevakningen patrullerade utanför Öland. Av en slump träffade de på en båt med dykutrustning och kameror. I båten låg det en mängd träföremål från 1600-talet.

– Jag har utrett fornminnebrott tidigare, men det här ärendet var annorlunda. Ofta handlar det om att en lantbrukare har gjort något på sin fastighet utan tillstånd från länsstyrelsen. I det här fallet rörde det sig om skeppsvrak från 1600-talet där gärningspersonerna togs på bar gärning, berättar Magnus Ling, senior åklagare i Kalmar.

Det visade sig att de tre männen i båten har gjort s.k. teknisk dykning och varit nere på 30 meters djup. På filmer i deras kameror kan man se dem plundra skeppsvrak.

– Det fattades beslut om anhållande och om husrannsakan i männens bostäder. När man kom in såg man att deras hem var som privata minimuseer, med fornminnen som en del av inredningen. Vi gjorde jättemånga beslag. Här fanns träföremål, keramik, skärvor, en liten signalkanon, mynt och kritpipor med mera. Det mest spektakulära var en järnkanon från 1666 som hittades i ett garage.

Loggboken

Förutom fotona, föremålen och de misstänktas egna filmer från dykningar så fick åklagaren ytterligare stark bevisning i form av en loggbok.

– Vid husrannsakan hittades även en mycket noggrant förd loggbok. I den finns uppgifter om var männen har dykt, vad de har plockat upp, vilka som var med på dykningen med mera. Flera hundra fornfynd har tagits upp under decennier.

– Det här är ett grovt brott enligt fornminneslagen. Om man hittar ett fornfynd i anslutning till en fornlämning ska man fråga länsstyrelsen vad man får göra med det.

Samarbete med dykare

Från start hade Magnus Ling ett mycket gott samarbete med Kustbevakningen.

– Som åklagare är man ju van vid att arbeta med polisen. I vissa ärenden som rör fornminnesbrott bistår polisens kulturarvs- och artskyddsgrupp, men i det här fallet var det inte aktuellt då brotten hade begåtts långt under havsytan. Det var därför Kustbevakningen utredde brotten tillsammans med mig.

Han berättar att det kan ta lång tid att utreda fornminnesbrott.

– Utredningarna påminner på sätt och vis om ekobrotts- och miljöbrottsutredningar. De tar tid och är ofta komplicerade. Just det här ärendet var ett ganska komplext pussel att lägga. Det gällde att analysera det omfattande materialet och försöka koppla ihop uppgifterna i dykloggboken med foton, filmer och med föremålen vi hade beslagtagit.

Bevisningen

Magnus Ling väckte åtal i Kalmar tingsrätt i februari 2022. Åtalet omfattade tio åtalspunkter om händelser vid dykningar 2013–2020. Männen, som var 57–70 år när brotten upptäcktes, åtalades dels för plundring, dvs. att de tillägnat sig något när de tog upp föremål, dels för att de förstört föremål genom att flytta på dem.

Förutom bevisning i form av föremål, loggbok, filmer etc. vittnade en rad experter.

– Vi hade haft en dykare som utredningsman och han biträdde mig också i rätten som expert på dykning. Jag hade även med en arkeolog från Statens marin- och transporthistoriska museum.

Fällande dom

Tingsrätten gick på åklagarens linje och i september 2022 dömdes tre av männen för flera fall av grovt fornminnesbrott till villkorlig dom och samhällstjänst, den fjärde dömdes för medhjälp till villkorlig dom och böter.

De fyra åtalade ville bli frikända och överklagade till hovrätten. Även åklagaren överklagade domen. I januari 2024 skärpte hovrätten tingsrättens dom för tre av de inblandade männen och dömde dem till fängelse. Straffens längd bestämdes till ett år och fyra månader, ett år och två månader respektive ett år.

– Det är väldigt ovanligt att någon blir dömd till fängelse för fornminnesbrott, men det här var grova brott som hade pågått under flera år.

– Jag tycker att domen är viktig eftersom det de gjorde var något som drabbade vårt gemensamma unika kulturarv.

Publicerad 2024-04-05

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Prioriterade prejudikatfrågor 2024

    Riksåklagaren tar varje år i samverkan med Ekobrottsmyndigheten fram en lista över frågor där det bedöms som särskilt viktigt att Högsta domstolen ger vägledning.

    Läs mer
  • Rapporten om hemliga tvångsmedel har lämnats till regeringen

    Genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 oktober 2023 kan preventiva tvångsmedel numera användas i betydligt fler fall jämfört med tidigare. Under sista kvartalet förra året beslutade domstol om 106 tillstånd och 67 personer var föremål för preventiva tvångsmedel. Det framgår av den årliga rapporten om användningen av hemliga tvångsmedel som har lämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter