Åklagarmyndigheten logotype

Riktlinjer för provokativa åtgärder utfärdade

Publicerad: 2007-03-12 11:10:00

Riksåklagaren har i dag utfärdat riktlinjer för åklagarnas handläggning av provokativa åtgärder. Syftet är att skapa klara och tydliga rutiner.

Provokation är en utredningsmetod som innebär att polisen eller tullen gör en åtgärd som syftar till att få fram bevisning om brott. Som exempel kan nämnas att polisen provocerar någon som misstänks för att inneha narkotika att sälja narkotikan och på så sätt avslöja sitt innehav.

Provokation är inte reglerad i lag. Förutsättningarna för att använda metoden och hur en provokation ska gå till för att vara tillåten har i stället utvecklats i rättstillämpningen. Det råder enighet om att provokativa åtgärder ska beslutas av en åklagare och att de ska dokumenteras, men det finns inga bestämmelser som anger vilket underlag åklagaren ska ha för sitt beslut, hur beslutet ska utformas och hur det ska genomföras.

Avsikten med riksåklagarens riktlinjer är att skapa klara och tydliga rutiner så att provokativa åtgärder beslutas och genomförs på ett enhetligt och förutsebart sätt och att de dokumenteras så noga att det i efterhand är möjligt att kontrollera att allt har gått rätt till.

Promemoria som stöd för svårbedömd juridik

Användning av provokativa åtgärder innehåller också många svårbedömda juridiska frågor. Det gäller t.ex. hur stark misstanken om brott skall vara, vilken typ av brottslighet som det är tillåtet att försöka avslöja genom provokation, vilken rätt till insyn den misstänkte skall ha i det dokumenterade underlaget och vilka konsekvenser en provokation kan få för den som har utsatts för provokationen.

Brottmålsavdelningen vid riksåklagarens kansli har därför tagit fram en RättsPM som behandlar dessa och andra centrala frågor. Avsikten med promemorian är att den skall utgöra stöd för polis, åklagare och tull när de skall bedöma om och i så fall hur provokativa åtgärder skall genomföras.

Samverkan mellan åklagare, polis och tull

Både riktlinjerna och promemorian har utarbetats efter samråd med Rikspolisstyrelsen och Tullverket.

- Det har under lång tid funnits ett starkt behov av riktlinjer på det här området, säger riksåklagaren Fredrik Wersäll. Det är en sedan länge accepterad arbetsmetod, men avsaknaden av tydliga och synliga regler har inneburit att den ofta har framställts som något som sker i det fördolda och som hemlighålls av polis och åklagare. Det är därför glädjande att vi nu kan presentera riktlinjer som åklagare, polis och tull står bakom. Men egentligen är det inget dramatiskt.

- Riktlinjerna stadfäster i mångt och mycket det som redan sker i dag. Vinsten ligger därför främst i att systemet blir synligt, tydligt och förutsebart. På så sätt tror jag att riktlinjerna kommer att öka rättssäkerheten och i förlängningen allmänhetens förtroende för polis, tull och åklagare.