Bättre stöd för barn vid misstanke om övergrepp

Publicerad: 2008-03-06 13:54:00

Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

Myndigheterna samverkar under ett tak så att barnet inte behöver slussas runt till olika platser. Utvärderingen visar att stödet till barnen har förbättrats och att deras ställning i rättsprocessen har stärkts genom barnahus.

- Med barnahus förbättras barnperspektivet. Barnet är mer i fokus, får ett bättre stöd i rättsprocessen och dessutom ett bättre krisstöd under pågående utredning, säger Berith Josefsson på Socialstyrelsen.

Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten har haft regeringens uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex platser i Sverige. Syftet är att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd från flera myndigheter under ett tak. "Om inte samordningen fungerar väl och de professionella inte har barnets bästa för ögonen kan myndigheternas hantering öka belastningen på barnet när det redan är i en mycket utsatt situation" skriver de fyra myndigheterna i den gemensamma slutrapporten. Det är därför både angeläget att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder och utveckla de psykosociala insatserna.

Den uppföljning och utvärdering som har gjorts visar att modellen med barnahus uppfattas som positiv även om alltför kort tid har förflutit för att kunna uppvisa några mätbara effekter, exempelvis i form av ett ökat antal åtal och mer långsiktiga insatser till barnet och familjen. När myndigheterna samverkar i en gemensam barnanpassad lokal blir kontaktvägarna kortare och arbetet effektivare.

Verksamheten med barnahus har permanentats på de sex försöksorterna. Dessutom har fem nya barnahus etablerats och ytterligare andra håller på att startas.

Utvärderingen visar även att det tar tid att engagera alla aktörer och att etablera en fast samverkan mellan de olika myndigheterna. Vissa andra svårigheter har också uppmärksammats. Myndigheternas olika geografiska indelningar kan ställa till problem. En slutsats är också att sekretessbestämmelserna behöver tydliggöras och bättre anpassas till samverkan under gemensamt tak.