Utvecklingscentrum Stockholm vid Åklagarmyndigheten har under 2011 genomfört en tillsyn av åklagarnas hantering av ärekränkningsbrott och brott mot personuppgiftslagen (PUL). Efter tillsynen har det tagits fram rekommendationer. Ett förväntat utfall av rekommendationerna är framför allt att åstadkomma en ännu mer enhetlig praxis inom landet och tydliggöra när allmänna åtal ska väckas.

Ärekränkningsbrott, det vill säga grovt förtal, förtal och förolämpning, är i princip så kallade målsägandebrott. Detta innebär som huvudregel att sådana brott inte får åtalas av andra än den som blivit utsatt för brottet (enskilt åtal). Det finns dock ett visst utrymme för åklagare att väcka allmänna åtal.

Utvecklingscentrum Stockholm vid Åklagarmyndigheten har under 2011 granskat och därefter tagit fram rekommendationer för åklagarnas handläggning av anmälningar om ärekränkningsbrott och brott mot PUL.

I tillsynsrapporten konstateras bland annat att de allmänna åtal som väckts för grovt förtal och förtal under 2009 och 2010 uppgår till 40 fall, att det väckts förhållandevis många allmänna åtal för förolämpning och att det finns skäl att se över beslutsmotiveringarna.

- Anledningen till att tillsynen genomfördes är att det finns en särskild åtalsprövningsregel, som innebär att åklagarna har stor möjlighet att påverka när ett åtal för ärekränkningsbrott ska väckas; ett beslut som inte blir föremål för domstolsprövning, säger överåklagare Thomas Häggström vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm.

- Ett förväntat utfall av rekommendationerna är att antalet allmänna åtal för grovt förtal kommer öka något, men att de allmänna åtalen för förolämpning kommer minska, uppger Thomas Häggström.