Ingen anledning att ifrågasätta jouråklagares handläggning
Publicerad: 2014-06-05 14:00:00
Det finns inte anledning att kritisera kammaråklagare Katarina Lindberg för handläggningen av det uppmärksammade ärendet i april då en man avled i samband med ett polisingripande i Uppsala. Det skriver vice riksåklagaren i ett särskilt tillsynsbeslut.Mannen som avled hade tidigare samma dag gripits av polis för annat brott. Gripandet hävdes av jouråklagaren Katarina Lindberg.
- Sammanfattningsvis har det vid min granskning inte framkommit något som gör att jag finner anledning att ifrågasätta de åtgärder som åklagaren vidtagit vid sin handläggning av ärendet under jourtid, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.
Ett särskilt tillsynsärende inleddes vid tillsynsavdelningen på riksåklagarens kansli den 23 april. För granskningen har polisens och åklagarens akter varit tillgängliga. Åklagaren som handlagt ärendet har själv lämnat upplysningar och även kammarledningen har yttrat sig genom chefsåklagaren.
- Jag är av den uppfattningen att åklagaren fick ett så utförligt beslutsunderlag vid polisens föredragning att det inte kan sägas ha framkommit skäl för henne att ställa ytterligare kontrollfrågor eller vidta någon annan åtgärd för att försöka skapa ett mer fylligt beslutsunderlag, skriver vice riksåklagare Kerstin Skarp i beslutet.
Jouråklagarens överväganden har i första hand gällt huruvida den aktuella brottsmisstanken varit häktningsgrundande eller ej. Grundförutsättningen för att ett brott ska vara häktningsgrundande och därmed anhållningsgrundande är enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB att det är fråga om ett brott som kan ge fängelse i ett år eller mer. Vidare krävs enligt huvudregeln att det föreligger sannolika skäl för misstanken.
Åklagaren har upplyst att hon gjorde bedömningen att den gärning som mannen kunde misstänkas för skulle rubriceras som ringa misshandel, vilket inte utgör något häktningsgrundande brott enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB. Hon gjorde också övervägandet att bevisläget, även om misshandeln skulle anses vara av normalgraden, var sådant att mannen endast kunde bedömas vara skäligen misstänkt för brottet.
- Även om det därigenom inte funnits anledning för henne att gå in i en bedömning av huruvida det har förelegat så kallade särskilda häktningsskäl, kan det för fullständighetens skull noteras att kammaråklagaren vid sin handläggning av ärendet gjort överväganden kring såväl den misstänktes agerande tidigare under dagen som hans sinnestillstånd vid gripandet, skriver vice riksåklagare Kerstin Skarp i beslutet.