Under 2016 registrerades sammanlagt 167 ungdomar under 18 år som häktade, vilket innebär en ökning med 27 personer jämfört med 2015. År 2014 var 125 ungdomar häktade. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som presenteras i morgon onsdag den 22 februari.

2016 var 44 procent av de unga häktade kortare tid än tio dagar. Året innan var den siffran 43 procent och 2014 var den 33 procent. Andelen ungdomar som är häktade i mer än en månad har sjunkit i motsvarande grad sedan 2014.

Ökningen av antalet häktade ungdomar 2016 har varit särskilt stor på två av landets åklagarkammare, i Västerås och Göteborg. Västerås har haft tolv fler häktade ungdomar än året före. Dessa kan hänföras till tre enskilda ärenden om mycket allvarliga brott, bland annat grov mordbrand.

Göteborg har haft en ökning med 22 häktade. Det har främst handlat om ungdomar utan bostad i Sverige som har varit misstänkta för rån, grov stöld och likande brott. I flera av fallen har också den misstänkta personens ålder varit ifrågasatt. När åtalet prövats i domstol har åldern för minst sju av de häktade ändrats till att vara 18 år eller däröver. Totalt i landet är det minst tio personer vars ålder ändrats till över 18 år. Det verkliga antalet häktade ungdomar under 18 år är alltså något lägre än 167.

-Det är oroande att antalet häktade personer under 18 år ökar. Så långt som möjligt ska unga som misstänks för brott tas om hand på annat sätt än genom häktning. Vad som hittills har kommit fram om ökningen talar för att många unga människor som har kommit till Sverige under senare tid lever i en utsatt situation, utan vårdnadshavare och ibland utan bostad. Vi välkomnar Häktningsutredningens förslag att unga personer som häktas ska placeras på särskilda ungdomshem i stället för i häkte, säger riksåklagaren Anders Perklev.

Fakta

Häktning beslutas av domstol efter framställan från åklagare. För att någon som är under 18 ska kunna häktas krävs synnerliga skäl. Av det totala antalet häktade 2016 var två procent under 18 år. Eftersom ungdomar främst häktas för grova brott, förenas häktningen i relativt stor utsträckning med restriktioner, det vill säga begränsningar av möjligheten att kontakt med omvärlden. År 2016 hade 79 procent av de häktade under 18 år restriktioner under någon del av häktningstiden.

Häktningsutredningen har föreslagit att häktade ungdomar som huvudregel ska placeras på ungdomshem istället för i häkte. Åklagarmyndigheten har i ett remissvar tillstyrkt förslaget.

År 2015 utfärdade riksåklagaren riktlinjer om häktningstider och restriktioner. Syftet med riktlinjerna var att minska användningen av restriktioner för häktade och ge anvisningar för hur långa häktningstider kan undvikas. I myndighetens verksamhetsplan för 2017 finns ett projekt om att utvärdera riktlinjerna och om de fått avsedd effekt. För närvarande pågår också ett arbete med att ta fram nya riktlinjer när det gäller anhållande av ungdomar under 18 år.

Presstjänsten 010-562 50 20